Fru talman! Det ska löna sig att arbeta, men det ska det faktiskt göra för hela befolkningen - inte bara för dem med de allra högsta lönerna.

Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten stigit till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemiåren. Nya dystra siffror kom senast i dag. Bostadsbyggandet har kraschat. Stora företag planerar att säga upp tusentals anställda, vilket vi kunde höra i den föregående interpellationen. Antalet konkurser har ökat kraftigt i Sverige, och antalet varsel inom vård och omsorg är det största på över ett decennium.

Mycket går åt fel håll, och det är de med de minsta marginalerna som drabbas hårdast. Därför är det viktigt att skuldsättningen motverkas på flera nivåer i samhället.

De förslag som regeringen äntligen har kommit med är till viss del bra. Det behövs bättre stöd och insatser från Kronofogden genom utökad skuldrådgivning och förbättrade möjligheter till riskbedömning när det gäller beviljande av lån. Ett konkret förslag som man dock väljer att inte gå vidare med gäller ett skuld- och kreditgivningsregister, som myndigheten själv säger skulle vara bra. Vi socialdemokrater anser att detta hade varit ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att de som beviljas lån också har förmåga att betala tillbaka.

Åtgärder behövs ju, och det duger faktiskt inte att Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Röda Korset har behövt fyrdubbla sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat. Regeringen har svikit dessa familjer. I stället för att ge stöd sänker regeringen skatten för de allra rikaste. Det är en djupt orättvis och felprioriterad politik.