Fru talman! Jag tackar för frågorna.

För mig är det viktigt att vi tror på de högskolor och universitet vi har och att vi säkrar deras självbestämmande när det gäller att efter de styrmedel som vi nu diskuterar leverera det som förväntas.

Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud av hög kvalitet, just för att förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs inom bland annat Stem och även många andra områden. Därför baseras den föreslagna förändringen, som innebär neddragningar, på vissa utbildningar med låg aktivitet och låg genomströmning samt på omfattningen av fristående kurser. Det gäller framför allt fristående kurser på distans inom områden där det inte bedöms råda motsvarande brist på arbetsmarknaden, vilket har varit uppe till diskussion här.

Neddragningen har också möjliggjort för satsningar på höjda ersättningsbelopp inom natur och teknik. Det är en permanent satsning som uppgår till över 300 miljoner kronor. Kvalitetssatsningen har kommit alla lärosäten som har just natur och teknik till del. För oss är det viktigt att stärka kvaliteten, och vi prioriterar just detta tydligt.

Distansutbildning och decentraliserade utbildningsmiljöer är viktiga för att till exempel möjliggöra för vidareutbildning och för att studerande ska kunna kombinera både arbete och familjeliv med studier, vilket också har påpekats här. Samtidigt ställer distansutbildning av hög kvalitet stora krav på både pedagogik och tekniska lösningar.

Att nästan hälften av dem som går en fristående kurs på distans inte fullföljer kursen är en varningssignal som vi måste ta på största allvar. Det pekar på någon sorts kvalitetsproblem. När studenterna inte fullföljer sina studier på kurserna lär de sig helt enkelt mindre och högskolan i fråga får inte den ersättning den skulle ha fått om studenterna hade fullföljt sina studier.

Vi vill också värna kvaliteten och utbildningsutbudet, det vill säga att lärosätena har goda förutsättningar att bygga ut utbildningar som kan förse arbetsmarknaden med den kompetens som behövs. Det hade jag också med i svaret, inte minst vad gäller resurser och behov i omställningens tid. Men det handlar också om att ge studenter en utbildning av hög kvalitet som rustar dem för det kommande arbetslivet. För det krävs prioriteringar. Då väljer vi högre kvalitet framför fler platser med lägre kvalitet.

Fru talman! Det är just prestationsgraden inom fristående kurs på distans som är problemet. Det finns inget generellt genomströmningsproblem för distansstuderande. Prestationsgraden inom programutbildning på distans är faktiskt likvärdig den på campus, i intervallet 75-90 procent. Jag skulle önska att den var ännu högre. Det utgår jag från att interpellanten och medfrågande också gör.

Det ligger därför på högskolor och universitet att hantera detta ökade fokus på kvalitet och att se till att genomströmningen är god. Då spelar såklart också distansutbildning en stor roll.