Fru talman! Som jag sa i min inledning har vi mottagit utredningens betänkande. Det ska skickas ut på remiss. Därefter kommer sedvanlig beredningsprocess att inledas i Regeringskansliet.

Vilka förslag som vi därefter kommer att gå vidare med eller inte är alldeles för tidigt att säga. Jag ska inte spekulera i var regeringen kommer att landa. Det vore rent fel av mig som landsbygdsminister. Det kommer garanterat att bli diskussioner under remissförfarandet. Jag ser fram emot att ta del av även de remissvar som kommer in.

Utredningen själv argumenterar såklart för sitt förslag och konstaterar att man har anlitat forskare som har gått igenom befintligt material. Regeringen kommer såklart att granska det, precis som vi granskar andra remisssvar som kommer in, innan vi slutgiltigt tar ställning till om förordningen ska ändras avseende just detta.

Jag kan alltså inte säga var regeringen kommer att landa i den frågan. Det tror jag att ledamoten förstår, eftersom ledamoten är erfaren och vet hur en regering arbetar och i vilket läge en regering kan vara tydlig med vilken ståndpunkt man har kontra när man inte kan det.

Med allt det sagt, med alla de reservationerna och brasklapparna, kan jag berätta att sedan 1988 har 90 procent, nio av tio, av mjölkgårdarna i Sverige försvunnit. Jag tror inte att det är en utveckling som särskilt många vill se. Det påverkar att vi totalt sett har färre betande djur, färre djur som håller landskapen öppna. Det är färre djur vars liv styrs av några av Europas och kanske världens strängaste djurskyddsregler med hög djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och väldigt god djuromsorg. Det är färre djur som har ett sådant liv.

Sett bara ur den aspekten borde vi alltså se till att öka konkurrenskraften för det svenska jordbruket så mycket vi kan. Det var den här utredningens uppdrag. Man skulle jämföra med andra länder. En regel som man identifierade var just beteskravet, där man konstaterade att vi har en lagstiftning som inget annat europeiskt land har. Ur den aspekten är det inte märkligt att man i alla fall resonerar om det.

Återigen: Med det sagt är det inte klart var regeringen kommer att landa.

Jag skulle vilja ställa en motfråga. Vad vill Miljöpartiet göra för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft? Och om vi ska hålla oss till utredningen: Hur vill Miljöpartiet stärka animalieproduktionen i Sverige?

Den generella uppfattningen - den kan förstås vara fel ibland - är att Miljöpartiet snarare har varit pådrivande för att sänka konkurrenskraften för det svenska jordbruket.