Herr talman! Det sista som Eva Lindh säger här skriver jag under på till hundra procent. Vi behöver mota bort de oseriösa aktörerna. Det ska, i alla fall i en idealvärld, enbart förekomma seriösa och hederliga aktörer i det offentliga Sverige. Det är också därför vi redan har vidtagit en hel del åtgärder och kommer att behöva göra ännu mer för att det ska bli lättare att hitta den typen av aktörer och undvika att skriva kontrakt med dem.

Jag tror också – det har jag inte sagt här – att en ökad digitalisering med olika AI-verktyg innebär att vi kommer att kunna hitta avvikelser. Det blir också en hjälp för upphandlande myndigheter att kunna upptäcka oseriösa aktörer genom digitaliserade upphandlingsprocesser. Att införa ehandel där man digitaliserar hela upphandlingskedjan blir också ett sätt att göra det svårare att lura systemet. Det finns alltså flera saker till vi kan göra för att främja seriösa, bra och hederliga aktörer.

Men en uppmaning till alla upphandlande myndigheter, oavsett om de är små eller stora, är: Sitt nu inte och vänta på att det eventuellt kommer nya lagar, utan använd de verktyg som finns inom dagens lagstiftning. Jag ser med egna ögon att man inte gör det överallt. Vi får väl göra reklam för våra myndigheter här i kammaren i alla fall, så använd Upphandlingsmyndighetens kompetens! De hjälper till också på kommunal och regional nivå med hur man kan göra för att upptäcka och mota bort de oseriösa aktörerna. Detta är en uppmaning jag vill göra i mitt slutanförande.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.