Herr talman! Ingen regering har satsat mer på psykisk hälsa och psykiatri än vad den här regeringen gör. Man kan säga att det är för lite, och det går alltid att göra mer. Men ingen regering har någonsin gjort mer och större satsningar på psykiatri än vad vi gör, inbegripet den rättspsykiatriska vården. Jag har redogjort för det, men det är alltså 4,1 miljarder som vi lägger på detta under innevarande år. I våras tillförde vi också ytterligare medel för just fler platser. Jag ser en oro för att det inte finns tillräckligt med platser, både i rättspsykiatrin och i övrig sluten psykiatri, tvångsvård och så vidare. Där ser vi stora behov av att göra mer, och jag är väldigt angelägen om det.

Jag är också angelägen om att de mellanrum som uppstår när personer inte får hjälp ska täppas till på ett bättre sätt. Det är därför vi har slutit den här överenskommelsen med kommuner och regioner – det ska inte bli så att man tvingas vara kvar i rättspsykiatrin när man egentligen är klar att lämna den eller att personer som finns i andra delar av psykiatrin, i sluten psykiatri, ibland skrivs ut till ingenting. Jag tycker inte att det duger. Där måste vi göra väsentligt mer än vad vi hittills har gjort. Jag är väldigt glad för att vi nu gör det och tar alla de här initiativen för att förändra livssituationen för människor och dessutom skapa ett säkrare och tryggare samhälle.

Jag har redan redogjort för en hel del av de här åtgärderna och för de omfattande regeringsuppdrag som vi nu har gett till myndigheterna, inte minst Socialstyrelsen, om att utveckla metoder för den rättspsykiatriska vården, utskrivningsprocesser och annat. Vi har också precis fattat beslut om ett omfattande tillsynsuppdrag till Ivo, som under en fyraårsperiod fram till 2029 ska göra särskilda insatser kring just psykiatrin, rättspsykiatrin, tvångsvården och psykiatrin i övrigt för att säkerställa att bemötande, metoder och så vidare är de bästa tänkbara. Detta är inte bara traditionell tillsyn utan görs också för att man ska återföra kunskap och jobba med hur vi kan arbeta bättre och bli bättre i de verksamheter som vi har. Det är angeläget att utveckla även de här sakerna, tycker jag.

Jag är glad för den här diskussionen och för att vi tycks ha en större samsyn än tidigare om att staten behöver ta ett större ansvar i vårdfrågor och om att detta är en fråga där staten kan spela en större roll. Låt oss nu se fram emot att förslagen från Vårdansvarskommittén bereds vidare så att vi får se vad de ger vid handen.

Herr talman! Jag noterar att jag inte riktigt fick svar på mina frågor om varför Socialdemokraterna när de suttit vid regeringsmakten inte gjort förändringar av den organisatoriska strukturen för rättspsykiatrin med de beredningsunderlag som då funnits och inte heller gjort några specifika satsningar.