Herr talman! Tack, Eva Lindh, för att du tar upp den här frågan! Det är otroligt angeläget att diskutera rättspsykiatrins förutsättningar och psykiatrins förutsättningar i allmänhet. Det finns en oro hos mig att man ibland skär ned oproportionerligt mycket på psykiatrin när man gör förändringar.

Regionerna har haft det tufft med den höga inflationen, som har skapat ett kostnadstryck för dem. Nu ljusnar det betydligt. Det är väldigt bra. Jag redogjorde för de omfattande tillskott som regeringen gjort för att vi ska klara oss igenom den här inflationstiden.

Jag tycker att Eva Lindh ringar in en del saker som även jag har identifierat. Inte minst är det så att utskrivningsprocesserna absolut inte fungerar tillräckligt väl. Man har inte tillräckligt bra samarbetsavtal mellan kommuner och regioner när det gäller utskrivning. Personer blir därför kvar, trots att de egentligen är redo för att finnas i andra vård- och stödformer. Det där fungerar inte. Det är därför vi har slutit överenskommelsen med SKR och gjort en specifik satsning. I diskussionerna och överenskommelsen med dem har vi för första gången tydliggjort detta på det här sättet. Det beror på att vi har identifierat problemet och vill göra någonting åt det.

Det är samma sak med uppdraget till Socialstyrelsen att utveckla metoder och annat för att stödja utskrivningsprocessen så att den fungerar bättre. Det räcker inte alltid med mer resurser. Man måste också lösa de strukturella problem som finns. Det tycker jag är otroligt angeläget.

Det gläder mig att Eva Lindh och Socialdemokraterna visar intresse för att staten ska spela en större roll på det här området. Det tycker jag också att den ska göra. Nu har vi en vårdansvarskommitté som har landat i att det här är ett område där staten borde spela en större roll framöver. Återigen: Jag ska inte föregripa beredningen av detta. Men det är klart att det inte är svårt att se argumenten och motiven för en framtida ordning där staten skulle ta ett större ansvar. Eva Lindh har själv varit inne på det. Låt oss se vad beredningen landar i och vad det kommer in av remissvar och annat. Detta tycker jag är väldigt angeläget att jobba med.

Jag har ett par motfrågor till Eva Lindh. När socialdemokratiska regeringar haft beredningsunderlag för att göra en förändring och flytta rättspsykiatrin från regionerna till staten har man valt att inte göra det. Varför har man inte gjort det när det funnits sådana beredningsunderlag historiskt?

Socialdemokraterna har ju också suttit vid makten ibland, men de har inte gjort några satsningar på rättspsykiatrin. Jag har försökt leta men har inte lyckats hitta några. Eva Lindh kanske kan upplysa mig om vilka satsningar man gjorde fram till 2022 på rättspsykiatrin?