Fru talman! Jag tackar Gunnar Strömmer för svaren. Bostadsrätten är en viktig del av vårt samhälle, och jag tackar justitieministern för vårt samtal här i dag om hur vi kan vårda bostadsrätten.

Syftet med min interpellation var att fortsätta vara både kritisk och konstruktiv i relation till regeringens arbete på området. Vi socialdemokrater har varit pådrivande och i förväg föreslagit att regeringen skulle göra det regeringen nu gör när det gäller bostadsrättsinnehavares trygghet och ansvar för trygghet i närområdet. Vi vill inte alls sätta oss på tvären utan vara konstruktiva i den processen.

Min övergripande fråga handlade alltså om huruvida arbetet mer generellt med att utveckla regleringarna som omgärdar bostadsrätten och bostadsrättsföreningen är tillräckligt högt prioriterat inom Regeringskansliet. Jag får dock inte riktigt något svar, och det får jag acceptera, när det gäller de två konkreta punkter som jag tog upp.

Under sin tid som statsminister, fru talman, lovade min partiordförande Magdalena Andersson att ”vända på varje sten” för att knäcka den organiserade brottsligheten. Det är ett löfte som hon och vi socialdemokrater håller fast vid. Då kan man till och med behöva reformera lagen om bostadsrättsföreningar.

Men bostadsrättsfrågan är större än jakt på den organiserade brottsligheten. Det handlar om trygghet, inklusive ett slags konsumentskydd, för oss som enskilda. Det är rimligt att både staten och bostadsrättsföreningens styrelse vet vem som bor i en fastighet som man äger. Det är rimligt att den som förvärvar en bostadsrättsandel, fru talman, åtnjuter ett skydd som åtminstone liknar det skydd jag har som konsument när jag köper mat i matvarubutiken.

Det finns alltså mer att göra, fru talman. Faktum är att den nuvarande regeringen har lovat att göra mer som man ännu inte gjort.