Fru talman! Jag delar ledamotens beskrivning av hur problematisk arbetslivskriminaliteten är. Den är ett allvarligt samhällsproblem som sträcker sig över många olika områden, från arbetsmiljö och socialförsäkring till organiserad brottslighet och människohandel. Den är komplex och ofta gränsöverskridande, och den utgör ett direkt hot mot välfärd och människors trygghet, precis som ledamoten beskrev i sitt inlägg.

Regeringens arbete på området är just därför omfattande. Bland annat har Delegationen mot arbetslivskriminalitet under fyra år samlat omfattande kunskap om detta fenomen. Regeringen har nu remitterat delegationens slutbetänkande till 123 instanser, och svarstiden löper till den 22 september i år. Detta visar att vi tar frågan på största allvar och att vi också vill ha ett brett underlag för ett fortsatt reformarbete.

Vi tar även ett brett grepp om den operativa myndighetssamverkan som är själva kärnan i detta arbete. Från akrimcenter i sju regioner samordnades insatser av Arbetsmiljöverket, med aktivt deltagande från samverkande myndigheter, däribland Försäkringskassan. Regeringen har förlängt detta uppdrag till den 31 december 2026.

Årsrapporten för myndighetssamverkan för 2024 visar att arbetet ger resultat. Under det året genomfördes 3 766 gemensamma kontroller, vilket var en ökning med över 20 procent jämfört med 2023. Arbetsmiljöverket har ålagt fler sanktionsavgifter och mer än dubblerat det totala beloppet jämfört med föregående år.

För att ytterligare stärka arbetet har regeringen i höstbudgeten för 2025 anslagit 100 miljoner kronor till de nio myndigheter som arbetar med den operativa samordningen.

Fru talman! En annan viktig reform är den nya sekretesslagstiftningen, lagen som ofta kallas luffalagen. Den innebär att vissa myndigheter är skyldiga att utbyta uppgifter som behövs för gemensamma kontroller mot arbetslivskriminalitet. Återrapporteringen visar att lagen redan har förbättrat förutsättningarna för samverkan, även om praktiska och digitala lösningar även fortsättningsvis behöver utvecklas. Regeringen har också lagt fram propositionen Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse som syftar till att riva ytterligare sekretesshinder mellan myndigheter.

Vi vet att vissa grupper är särskilt utsatta. Människor som utnyttjas arbetar under osäkra anställningar och i farliga arbetsmiljöer. Arbetslivskriminaliteten är inte bara ett arbetsmarknadsproblem, utan den är en del av en skuggekonomi som både hotar välfärden och finansierar annan kriminalitet. Därför menar jag och regeringen att det är helt avgörande att vi fortsätter arbeta samordnat och att lagstiftarna ger myndigheterna rätt verktyg. Regeringen står fast vid detta, och detta arbete är prioriterat av mig, finansministern och många fler ministrar. Det handlar om att få ett tryggt arbetsliv och ett starkt samhälle.