Fru talman! Jag är inte god man, men jag hjälper mina föräldrar mycket med diverse saker. Bara det är enormt komplicerat. Det tar mycket tid och kraft. Det är många telefonsamtal som behöver göras och lösas.

Som god man får man dessutom inte rätt möjligheter för att utföra sina uppdrag på ett effektivt sätt – det var den aspekten jag ville ta upp men glömde. Förslagen i utredningen ska också skapa bättre förutsättningar för att utföra uppdraget, till exempel genom digitalisering och sådana saker. Eftersom det är komplicerat och tar mycket tid att hjälpa samt gäller personer som är utsatta i samhället kan vi inte också ha ett system som undergräver det praktiska arbetet. Även därför är det viktigt. Vi ska också kunna rekrytera nya som vill vara gode män eller förvaltare.

Jag tycker också att det är sorgligt att läsa om alla de fall som kommer fram. Men det är viktigt att det kommer fram. Vi måste ha mycket kontroller för att granska att det görs på rätt sätt och för att upptäcka fel.

En del, ganska många, av dem som har gode män eller förvaltare har faktiskt inte en röst för att kunna tala om sin ekonomi eller tala om att man har blivit utnyttjad. Då har samhället ett större uppdrag och ett större ansvar. Därför vill jag vädja till justitieminister Strömmer att verkligen prioritera den här frågan, så att vi får en förnyad lagstiftning på plats.