Fru talman! Jag delar helt arbetsmarknadsministerns bild av att det är viktigt att Sverige ratificerar den här konventionen. Något som jag har lärt mig under mina besök på ILO:s arbetskonferens är att Sverige ses som och är en viktig aktör i de här frågorna.

Sverige är en förebild när det kommer till många av de arbetsrättsliga frågorna och hur vi historiskt har valt att lösa arbetsrättsliga problem i det här landet. Det gör att många länder runt om i världen ser upp till Sverige och förväntar sig att Sverige går i bräschen och agerar i dessa frågor.

Jag delar helt arbetsmarknadsministerns bild att Sveriges ratificering verkligen skulle understryka hur viktig konventionen är. Därför hoppas jag att statsrådet och regeringen Kristersson snarast återkommer till Sveriges riksdag med något slags proposition eller vad som nu krävs för att konventionen ska kunna ratificeras.

Jag vill också uppmana arbetsmarknadsministern att, om tillfälle ges, besöka ILO:s arbetskonferens i Genève, för det är verkligen en mycket givande upplevelse, enligt min uppfattning.

Jag ska försöka mjuka upp den fråga som ställdes här om när ett förslag kommer att läggas fram och i stället fråga så här: Bedömer statsrådet att risken är överhängande för att vi behöver stå här i slutet av nästa riksmöte och ha en liknande interpellationsdebatt, eller tror statsrådet att den risken är mindre överhängande eller kanske till och med obefintlig?