Fru talman! Vi ser ett arbetsliv som tenderar att försämras. Det blir otroligt hårt på vår arbetsmarknad. I alla möjliga rapporter de senaste åren har bland annat ett flertal fackförbund påpekat att det förvärras och att klimatet hårdnar. Handelsanställdas förbund och Kommunal har i ett antal rapporter visat hur tufft det är på svensk arbetsmarknad och att ensamarbete kan leda till just den typ av utsatthet, hot och våld som förekommer och inte minst trakasserier i den breda bemärkelsen. Som interpellanten Johanna Haraldsson var inne på utsätts unga kvinnor med ofta ganska otrygga anställningar också för sexuella trakasserier i mycket högre grad än vi kanske tror i Sverige 2025. Men så är fallet.

Det är otroligt tufft. Det hårdnar och pågår hela tiden på många fler platser än vi kanske tror. Jag vet att såväl experter som myndigheter och fackförbund visar på en ganska stor förändring och ökning när det kommer till hot, våld och trakasserier på våra arbetsplatser. Det går alltså inte i rätt riktning, om vi säger så. Det är inte så att det minskar, att vi får ett bättre klimat på våra arbetsplatser, att det har blivit lättare att hantera detta och att det förekommer i lägre grad än tidigare. Det är inte den trenden vi ser utan snarare den rakt motsatta.

I dessa tider, när vi ser en arbetsmarknad med den utvecklingen, tänker jag att man behöver vidta ännu tydligare och fler åtgärder och komma tillbaka till frågan som den här debatten handlar om: ILO 190. Vi har frågat regeringen om detta ett flertal gånger sedan den tillträdde. Jag vill påstå att vi, när vi lämnade över regeringsmakten, lämnade över ett dukat bord åt regeringen när det gäller just ILO 190. Regeringen kunde bara ta vid och lägga fram ett lagförslag och en proposition för oss i riksdagen om att implementera den i svensk lagstiftning.

Nu står vi här och ska alldeles strax, om ett par veckor, öppna det sista riksmötet för mandatperioden. Jag brukar, fru talman, normalt ha en lista på mitt skrivbord över vilka lagförslag som regeringen har för avsikt att genomföra under det kommande riksmötet. Jag tänker att jag kommer att ha en sådan även den här gången. Med tanke på den positiva inställningen, att det inte uppges några andra hinder och att frågan har beretts i Regeringskansliet ganska länge nu tänker jag att den borde finnas med på den propositionslista som vi kommer att få om ungefär två veckor.

Det skulle inte vara att gå händelserna i förväg speciellt mycket om statsrådet skulle säga att frågan kommer att finnas med på listan när jag kommer till mitt skrivbord om två veckor. Kommer den att stå med där? Kommer detta att genomföras under riksmötet?