Protokoll 2024/25:137 Torsdagen den 21 augusti

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:706 om riksdagens tillkännagivande om dödsolyckor i arbetslivet
Anf. 71 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka den nye arbetsmarknadsministern för svaret.

Fru talman! Att gå till jobbet ska aldrig innebära livsfara. Ingen ska behöva riskera liv och hälsa. Ändå ser vi att människor fortsatt dör på sina arbetsplatser.

År 2023 blev det dödligaste året på över ett decennium, och allra värst drabbad var byggbranschen. Den fruktansvärda hissolyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg i december 2023, där fem arbetare miste livet, visar byggbranschens tydliga skuggsidor. På samma arbetsplats fanns 119 företag verksamma. De var fördelade på fem led av underentreprenörer. Fyra dagar efter olyckan kunde arbetsgivaren fortfarande inte svara på om de omkomna var hans egna anställda eller inte.

Denna tragedi synliggör problemen i en bransch där ansvar urholkas av långa kedjor av underentreprenörer och där människors liv riskeras på grund av osund konkurrens och bristande kontroll.

Mot den bakgrunden föreslog vi socialdemokrater en kriskommission för byggsektorn för att göra en grundlig genomlysning av de strukturer som gång på gång leder till olyckor och dödsolyckor. Vi föreslog en kriskommission som också skulle ha uppdraget att lämna förslag på åtgärder som man bedömer skulle minska antalet dödsolyckor. Förslaget fick tyvärr inte gehör, men riksdagen beslutade ändå i april 2024, med stöd av Sverigedemokraterna och regeringspartierna, att regeringen bör belysa orsakerna bakom dödsolyckorna, särskilt i byggbranschen.

Tyvärr har utvecklingen fortsatt även efter detta. Hittills i år har 31 personer mist livet i arbetsplatsolyckor i Sverige. Arbetsmiljöverkets generaldirektör har själv uttryckt en frustration och konstaterat att alla dödsolyckor i princip hade kunnat förebyggas med systematiskt arbetsmiljöarbete.

Fru talman! Ministern lyfter i sitt svar fram att Arbetsmiljöverket har fått mer resurser, och det är bra. Kontrollerna måste öka. Men vi ligger långt efter. Internationella arbetsorganisationen, ILO, rekommenderar en inspektör på 10 000 sysselsatta. I Sverige skulle vi behöva fördubbla antalet inspektörer för att nå rekommendationen. Då räcker inte regeringens anslag. Men det är inte ouppnåeligt. Norge, Danmark och Finland uppfyller redan ILO:s krav. Det handlar om att prioritera.

Skyddsombuden spelar, precis som ministern säger i sitt svar, en viktig roll, men anslagen till de regionala skyddsombuden har inte ökat i takt med kostnaderna. Anslagen har urholkats, vilket har resulterat i att flera förbund blivit tvungna att dra ned på verksamheten. Öka i stället anslagen och se till att de regionala skyddsombuden får tillträde till fler arbetsplatser! Det är förslag som vi socialdemokrater gång på gång har lagt fram i riksdagen utan att få gehör från Tidöregeringen.

Fru talman! Det är nu över ett år sedan beslutet togs om att regeringen skulle vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökade antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som varit särskilt utsatta. Vi socialdemokrater ville att tillkännagivandet skulle formuleras på ett annat sätt och bli mer tydligt. Men regeringspartierna stod själva bakom riksdagens tillkännagivande, och jag undrar nu hur tillkännagivandet har påverkat regeringens arbete.