Fru talman! Sedan vi i regeringen fattade det här beslutet har vi varit mycket tydliga med skälen till det.

För det första har israeliska beslut kraftigt försvårat och till stora delar omöjliggjort UNRWA:s verksamhet i Gaza. Man kan ställa sig frågan: Vilka av de 800 lastbilar som World Food Programme fick in förra månaden borde på grund av brist på resurser inte ha kommit in för att Sverige i stället stöttat en organisation som inte fick in några lastbilar? Allt det här handlar om viktiga avvägningar där vi hela tiden vill säkerställa att våra biståndsmedel gör så stor nytta som det bara är möjligt. Vi har varit med och finansierat förlossnings- och mödravården i Gaza. Skulle det kanske bli så att den inte längre kunde finansieras för att mindre pengar gick till UNDP, UNFPA, Unicef och Röda Korset? Det här är det enskilt viktigaste. Vi har varit mycket tydliga från första början med vår starka kritik mot att den israeliska regeringen fattat denna typ av beslut.

För det andra är UNRWA en organisation som i decennier har fått kritik från många för brist på neutralitet.

I en föränderlig omvärld och kontext behöver vi hela tiden kunna ompröva partner och arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa sätt. Det gör vi inte bara i Gaza och Mellanöstern, utan det gör vi i hela världen hela tiden.

UNRWA rapporterar själva att de i dagsläget inte tillåts föra in något humanitärt stöd till Gaza på egen hand över huvud taget. Sett till den samlade bilden och de osäkerheter som präglar UNRWA:s verksamhet har regeringen valt att kanalisera om det dubblerade stödet genom andra aktörer än just UNRWA. Vi utvärderar situationen löpande och väljer partner baserat på den rådande lägesbilden. Det mest centrala är att nödhjälp når Gazas civilbefolkning. World Food Programme, som fick in 800 lastbilar under förra månaden, har sagt att de har fungerande distribution och logistik på plats inne i Gaza.