Fru talman! Först och främst vill jag vända mig mot en felaktighet som ofta sprids av flera oppositionspartier, och det är att vi skulle vara det enda landet i EU som har kanaliserat om stödet till andra organisationer. En handfull andra EU-länder har fattat exakt samma eller liknande beslut som den svenska regeringen, och ytterligare länder, till exempel Nederländerna, har fattat beslutet att fasa ut stödet till UNRWA och i större utsträckning fasa in det till andra organisationer som verkar på plats. Vi är en av de största givarna i hela världen till den humanitära krisen, och vi är näst störst i hela EU när det kommer till att finansiera den humanitära responsen i Gaza.

Som flera har varit inne på i debatten är det enskilt viktigaste just nu att mer av hjälpen släpps in. Vi har enorma lager i både Jordanien och Egypten som är fyllda med bland annat svenskfinansierat stöd, men det stödet – läkemedel, mat, drivmedel att drifta sjukhus med och mycket annat – släpps inte in i tillräcklig utsträckning.

Regeringen har sedan krigets början drivit frågan om ökat humanitärt tillträde, och vi fortsätter att upprepa våra tydliga krav i samtal med israeliska företrädare. Vi ser mycket allvarligt på att våra och andras uppmaningar inte hörsammas, och därför har vi valt att öka pressen på den israeliska regeringen ytterligare.

I överenskommelsen mellan EU och Israel från den 10 juli noteras vissa mindre framsteg, men de åtgärder som vidtagits är långtifrån tillräckliga. EU behöver nu ta konkreta steg för ökad press på den israeliska regeringen att förändra sitt agerande i Gaza.

Sverige vill till exempel att EU fryser handelsdelen i associeringsavtalet med Israel. Regeringen är mycket tydlig i denna fråga och har bland annat efterfrågat konkreta förslag från EU-kommissionen. Vi är också i kontakt med andra EU-länder och kommer att fortsätta uppmana kommissionen att agera.

Israel måste säkerställa säkert och obehindrat tillträde för humanitära aktörer i enlighet med de skyldigheter Israel har enligt den internationella humanitära rätten. Även om man har rätt att försvara sig själv har även kriget lagar och regler.

Det är helt avgörande att humanitärt stöd skyndsamt når den svårt drabbade civilbefolkningen, varav en stor del är kvinnor och barn, som just nu lever under omänskliga förhållanden i Gaza. Att använda utsvältning av civila som en stridsmetod utgör en krigsförbrytelse. Regeringen fortsätter också att kräva att all kvarvarande gisslan friges omedelbart och villkorslöst.

Mot bakgrund av det vi nu ser är det som sagt svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Regeringen ser med mycket stor oro på och är djupt kritisk till det israeliska säkerhetskabinettets beslut om att ytterligare intensifiera den militära offensiven i Gaza. Planerna riskerar att gå i motsatt riktning och öka det redan ofantliga lidandet bland civilbefolkningen.

Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Detta skulle strida mot folkrätten och kommer att fördömas av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.

Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser utreds. Det är också viktigt att ansvar utkrävs.