Fru talman! Regeringen har – till skillnad mot vad interpellanterna påstår – samfällt varit mycket tydlig om att Israel måste leva upp till sina skyldigheter när det gäller att skydda civila i enlighet med internationell humanitär rätt. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det i den här talarstolen.

Regeringen har i samtal med Israels regering upprepade gånger också krävt obehindrat humanitärt tillträde och att humanitära aktörer ska kunna verka i alla delar av Gaza. Den katastrofala humanitära situationen måste förbättras, och humanitär hjälp måste nå de civila i tillräcklig omfattning.

Som jag också redovisade har regeringen tillsammans och enigt uttryckt stöd för och tagit initiativ till åtgärder för att öka pressen på den israeliska regeringen. Det inkluderar stöd till frysning av handelsdelen av associeringsavtalet mellan EU och Israel. Regeringen har uppmanat EU-kommissionen att lägga fram ett konkret förslag. Som framgår av den promemoria som sänts till utrikesutskottet inför i morgon är regeringen helt enig i detta.

Regeringen har också ställt sig bakom ett belgiskt initiativ för att få EU-kommissionen att göra en översyn av huruvida EU i sin handel med Israel gör tillräcklig åtskillnad mellan Israel och illegala bosättningar. Regeringen stöder också förslaget om att delvis suspendera Israels deltagande i forskningsprogrammet Horizon.

Vi ser med mycket stor oro på den fortsatta allvarliga utvecklingen på Västbanken och på de aviserade israeliska planerna på att godkänna omfattande utbyggnad av bosättningar på Västbanken.

Vi instämmer i Kaja Kallas uttalande för EU om att detta ytterligare undergräver tvåstatslösningen och att bosättningarna strider mot folkrätten. Även här har regeringen tagit initiativ genom att vara pådrivande för att införa EU-sanktioner – detta kallas när vi ses i rådssammanhang för The Swedish Proposal – mot ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning. Sverige vill också se EU-sanktioner mot extremistiska bosättare.

Vi gör alltså väldigt mycket, och Sverige tillhör de länder i EU som gör allra mest för att sätta press på Israel. Det är dock väl känt att det är svårt att nå enhällighet i de fall där åtgärder kräver enhällighet. Det är också svårt att nå kvalificerad majoritet för de åtgärder som kräver kvalificerad majoritet. Detta är jag frustrerad över, men jag kan försäkra kammaren att vi har en mycket stark svensk röst i rummet.

Den rösten är också väldigt stark när det gäller behovet av att sätta ytterligare press på Hamas även genom ytterligare sanktioner. Också här efterlyser regeringen förslag från EU-institutionerna om hur detta tryck kan skärpas.

Jag har också varit mycket tydlig i frågan om Israels beslut om ytterligare intensifiering av den militära offensiven i Gaza. Beslutet riskerar ytterligare omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen som inte går att förena med folkrättens krav.

Sverige och EU har varit tydliga med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Alla steg i en sådan riktning, inklusive detta, strider mot folkrätten och fördöms av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen fördrivs från Gaza.