Tack för ordet! Det är intressant att ministern tar upp tillbörlig aktsamhet för företag. Tyvärr var regeringen med om att urvattna direktivet innan det antogs. Det gör att en stor del av det som skulle ha kunnat vara lagkrav inte är det. Det beror lite på företagen om de vill eller inte.

Jag menar att det som krävs är en proaktiv lagstiftning på nationell nivå likt den tyska Lieferkettensorgfaltspflichtengesetz, där företag som inte respekterar mänskliga rättigheter kan få kännbara konsekvenser. Det kommer de inte att få i dag. Det innebär också att vi inte passivt behöver efterfölja EU:s miniminivå, utan vi kan ställa större krav än det.

Den ordning vi ser i dag, oavsett om vi tittar på handelsavtal eller memorandum eller liknande, är fortfarande kolonial i sin kärna. Det innebär att västliga stater och bolag sluter avtal över huvudena på folket i Kongo. Där utvinns mineraler i konfliktdrabbade områden utan demokratiskt samtycke, och kvinnor och barn är de första som drabbas men de sista att höras.

Vi måste som land sluta att stödja fred på bekostnad av suveränitet. Rättvis hållbar handel, offentlig kontroll, skydd av mänskliga rättigheter och kvinnors organisering är inte sidospår. De är själva grunden för långsiktig fred. Det har vi sett flera gånger. Det räcker med att titta hur till exempel USA nu utnyttjar Ukrainas utsatthet för att skriva avtal.

Jag skulle verkligen önska att Sverige kunde driva en annan typ av handelspolitik så att vi tydligt står på folkets sida vare sig det gäller Kongo, Palestina eller Iran.