Fru talman! Regeringen vill få EU-regler på plats. Det tar lite tid, men det är bra att reglerna mot penningtvätt breddas till att omfatta fler sektorer så att vi kan bekämpa brottlighet effektivare också inom idrotten. Det är något helt annat än att helt låta bli att skriva under en konvention, för det kan man när som helst bestämma själv att inte göra. Det är alltså två olika typer av beslut.

Jag anar en viss ånger hos Lars Isacsson över att man inte tog tag i detta, och om Lars Isacsson inte kan erkänna det kan han åtminstone säga att det är bra att regeringen har gjort detta och att en förutsättning för att Sverige ska kunna vara ett bra land på detta område är att vi undertecknar de internationella konventioner som finns. Annars verkar han lite missunnsam.

Det sägs att det inte görs något på detta område. Men vi har gjort mycket på spelsidan, inom omsorgsplikten och med informationsdelningen. Vi har också gett Riksidrottsförbundet nya verktyg. Vi har vidare ändrat i förordningen om statsbidrag till idrottsverksamhet för att bygga grundstadga i hur detta fungerar. Det handlar om kontroll och skuld hos Kronofogden, om möjlighet att behandla personuppgifter vid kontroll, om stärkta krav på hantering och prövning av ansökningar av exempelvis behöriga företrädare, om stärkta krav på beslut förenade med villkor som avslås, om anmälningsskyldighet för ändrade förhållanden och om att Riksidrottsförbundet kan kräva in revisorsrapporter. Det handlar också om krav på hantering av återbetalning av medel och om tvåårsgräns för bidrag upp till ett prisbasbelopp.

Det är helt enkelt felaktigt att beskriva regeringen som passiv. Vi har gjort många saker inom spellagen, omsorgsplikten med flera områden. Vi har dessutom undertecknat de internationella konventionerna. Vi har också ökat rättsväsendets resurser generellt, vilket gör att vi även här kan möta det som är olagligt med större kraft.

Jag uppskattar dock ledamotens engagemang i frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.