Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Jag upplevde inte att jag hade ett speciellt högt tonläge. Jag tyckte också att jag sa att jag verkligen inte har alla lösningar på detta stora problem. Jag upplevde heller inte att det var speciellt polemiskt.
Statsrådet undrade varför det inte hände någonting under de åtta år vi styrde. Jag är ledamot i justitieutskottet. Det är fortfarande så att sju av tio av de propositioner som lagts fram här kom från den socialdemokratiska regering som satt vid makten 2014–2022. Nu debatterar vi dock vad vi ska göra framöver.
Vi har ju verktyg som vi använder i andra samhällssektorer, från välfärden till finansmarknaden. Här, där det rör sig om unga människors livsöden och om mångmiljonbelopp, står staten dock bredvid och tittar på. Ekobrottsmyndigheten har varnat för att den organiserade brottsligheten efter införandet av den nya förverkandelagstiftningen, som vi varit överens om och som är väldigt bra, aktivt söker nya marknader att tvätta pengar på. Marknader som är oreglerade eller saknar tillsyn är särskilt utsatta. Agentmarknaden i fotboll är ett tydligt exempel på just en sådan sårbar miljö.
Vi reglerar assistansbolag, även om vi skulle kunna göra mer. Vi granskar kontanthantering och ställer krav på fastighetsmäklare, men när det gäller fotbollsagenter nöjer vi oss med att hoppas att någon annan löser det längre fram. Jag tycker inte att det är ansvarsfullt av nuvarande regering, som är inne på sitt fjärde år. Jag tycker heller inte att det var ansvarsfullt av tidigare regeringar.
Om man ser att det finns ett problem måste man agera, och det är fortfarande möjligt att göra rätt. Jag tror dock att man måste göra någonting nu och inte vänta in 2029.
Jag vill avsluta med nya frågor till statsrådet. Anser statsrådet verkligen att det är rimligt att vänta till 2029 på en europeisk reglering, och anser han att det är rimligt att Svenska Fotbollförbundet, som är en ideell organisation, ska bära ansvaret för reglering av en miljardmarknad med risk för organiserad brottslighet?