Herr talman! Jag förstår mycket väl att ministern inte kan gå in och detaljstyra myndigheter med enskilda beslut vad gäller deras verksamhetsutövning. Däremot är det ministern som bär ansvaret för de ramar som myndigheten har fått i form av ekonomiska medel från regeringen, och det är ministern som bär ansvar för det uppdrag som myndigheten ska utföra. Veterinärverksamheten är ett grundläggande uppdrag som man har att utföra och som man uppenbarligen just nu inte klarar på det sätt som förväntas.

Det går inte att som minister gömma sig bakom myndigheter eller bakom utredningar man har tillsatt. Man är faktiskt tvungen att ta ansvar här och nu för det som händer inom svenskt lantbruk och inom, i det här fallet, distriktsveterinärverksamheten.

Det är bra med den utredning om veterinärerna som är tillsatt och som kommer att leverera sitt resultat senast den 31 augusti i år. Men dagen efter, den 1 september, stänger distriktsveterinärerna i Halland sin verksamhet. Vi vet alla vilken tidsutdräkt det är. Efter att en utredning har levererats ska den ut på remiss och beredas. Det ska skrivas en proposition, om regeringen tycker att det är ett vettigt förslag. Sedan ska det beslutas i riksdagen. Då är vi framme någon gång sent på hösten 2026 innan det här eventuellt kan bli verklighet.

Det är jättebra att utreda hur vi kan stödja och se till att de privata tar ett större ansvar och får betalt för att ta ett större ansvar för dygnetruntverksamhet vad gäller veterinärberedskap. Men under tiden kommer det att vara stängt i södra Halland och förmodligen bristande tillgång till veterinärer.

Det här beslutet från Jordbruksverket har fått väldigt stark kritik från många instanser. Det har naturligtvis kommit kritik från lantbrukarna i Halland och från hästägarna i Halland, som också till stor del nyttjar distriktsveterinärerna. Det har kommit kritik från LRF, från de privatpraktiserande veterinärerna och från distriktsveterinärerna själva. Men det har också kommit kritik från Länsstyrelsen i Halland och Länsstyrelsen i Kronoberg, som har analyserat beslutet. De konstaterar krasst i inledningen av analysen att det är ekonomiska skäl som gör att Jordbruksverket drar ned. Det är inte för att det finns tillräckligt många privatpraktiserande som man drar ned utan det är för att man har för lite pengar.

Dessutom saknas det en konsekvensanalys i Jordbruksverkets beslutsunderlag, konstaterar länsstyrelserna. I den analys som länsstyrelserna gjort har de skrivit följande: Området som distriktsveterinärerna i Halmstad är verksamma i hör till landets mest djurtäta områden avseende både köttproduktionen och mjölkproduktionen. Frånvaro av veterinär närhet och tillgänglighet ger omedelbara negativa konsekvenser för djurskyddet, för lantbruket, för djurhållarens ekonomi, för beredskap och för smittor samt minskad statlig närvaro. Inom området med begränsad veterinär tillgänglighet riskerar långsiktiga konsekvenser att bli minskad lönsamhet, minskad vilja hos lantbrukare att investera i utökning eller företagande inom animalieproduktion, minskad produktion samt svagare civilt försvar.

Det har alltså länsstyrelserna i Halland och Kronoberg skrivit om det här beslutet.

Då behöver man som minister titta på: Vad blir konsekvenserna av det som min statliga myndighet gör, och på vilket sätt kan jag styra så att myndigheten jobbar med att tillgodose behovet av veterinärer i hela landet? Det finns både en möjlighet att tillföra de medel som behövs och en möjlighet att styra via regleringsbrev till myndigheten om man inte tycker att den sköter sitt uppdrag.

Men min fråga till ministern är: Hur ser ministern på den analys som länsstyrelserna har gjort?