Fru talman! I dag ska även vi i skatteutskottet debattera finansutskottets betänkande om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Det är kanske inte så konstigt; finanspolitik och skattepolitik är ju intimt förknippade med varandra, och utan skatter hade det inte funnits mycket pengar att finansiera våra gemensamma åtaganden med. Jag kommer i mitt anförande att fokusera mycket på skattefrågorna.

Inför budgetpropositionen 2026 har regeringen remitterat många skatteförslag, hela tolv stycken, för att kunna göra en samlad bedömning av skatteförslag med budgeteffekter. Det gäller bland annat sänkt energiskatt på el, skattelättnad för resor med kollektivtrafik och skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen.

Fru talman! Jag kan efter en genomgång av oppositionens följdmotioner sammanfatta de fyra förslagen med höjda utgifter för staten och flera höjda skatter, även om det spretar åt olika håll.

Socialdemokraterna kommer att höja skatterna men oklart på vilket sätt och hur mycket. Men utifrån vad Socialdemokraterna föreslår i följdmotionen och vilka beslut som har tagits på Socialdemokraternas kongress kan vi förvänta oss stora skattehöjningar. De talar om höginkomsttagare, men det brukar i praktiken innebära att alla som betalar skatt kommer att få höjd skatt.

Centerpartiet skiljer sig mot de övriga partierna med stora kostnadsökningar men inga förslag på stora skattehöjningar vad jag kan se. Statsrådet Wykman konstaterade att Centerpartiet snarare vill sänka skatterna. Det är därför för en utomstående väldigt svårt att se hur de fyra oppositionspartierna ska kunna enas om en gemensam skattepolitik.

I ett internationellt perspektiv har vi ett robust skattesystem. I går var många av oss på ett seminarium med utgångspunkt i boken Experternas guide till skattegalaxen. Tolv röster om behovet av en skattereform. Författarna tog bland annat upp många av de frågor som vi har debatterat i kammaren tidigare under våren, till exempel olika momssatser och många punktskatter som inte är så lätta att förstå och tillämpa i praktiken. Vi har fyra momsnivåer: 25, 12 och 6 procent och momsundantaget. Sverige har också i ett perspektiv höga skatter på arbete.

Författarna till boken konstaterar att den skattereform som drevs igenom av dåvarande Folkpartiet – nuvarande Liberalerna – och Socialdemokraterna 1991 höll i ett år. Sedan har den plottrats bort. Tanken var 30 procents skatt för låg- och medelinkomsttagare och 50 procent för höginkomsttagare. Man skulle ha hälften kvar. I dag nås egentligen ingen av det budskapet. Vi har högre skatter. Det har skett många isolerade beslut, och ingen har tagit ställning till helheten.

Fru talman! Liberalernas uppfattning är att vi måste ta ett helhetsgrepp över skatterna och skapa ett robust system där vi har tagit ställning till just helheten, ett skattesystem där i alla fall principerna borde kunna fungera över partigränserna – även om jag tror att det kommer att vara svårt att nå enighet om nivåerna. Om de politiska partierna blir överens om de grundläggande principerna skulle det skapa förutsägbarhet för företag och privatpersoner. Det är läge att påbörja detta arbete med en skattereform inte alltför långt fram i tiden.

Fru talman! Vi genomgår nu stora förändringar som kan påverka vårt skattesystem. Digitaliseringen går i snabb takt. Ett internationellt företag kan vara verksamt i ett land utan att rent fysiskt finnas på plats. Hur ska dessa bolag beskattas?

Det går i dag lätt att låta personal i ett annat land utföra arbete för svenska företag. Hur kommer det att påverka hur vi beskattar yrkesverksamma i Sverige?

AI-utvecklingen kommer med all sannolikhet att minska behovet av personal inom många yrken. Vi vet i dag inte vilka jobb som kommer att försvinna, vilka som kommer att öka eller vilka nya jobb som kommer att skapas. Hur kommer detta att påverka skatterna för arbete?

Hur ska beskattningen ske av företag i en värld där många företag är verksamma i många länder?

Det finns alltså många frågor att belysa och utreda för att skapa ett bättre skattesystem.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag vill givetvis också framföra en önskan om en glad midsommar till talmanspresidiet och den i mitt tycke väldigt trevliga personalen som jobbar med skatteutskottet.

Jag vill också framföra ett stort tack till kollegorna i skatteutskottet. Jag kan gärna erkänna att när jag skulle bli riksdagsledamot var inte skatteutskottet min första prioritet. Men om jag skulle få en förfrågan om att byta utskott skulle jag inte vilja göra det. Det är mycket trevligt och givande, och vi jobbar med väldigt viktiga frågor i skatteutskottet. En glad midsommar på er!

(Applåder)