Fru talman! Det är onekligen en ny situation att höra ett moderat statsråd, i synnerhet från Finansdepartementet, klaga över att Centerpartiet har förslag om skattesänkningar. Det är nya tider nu.

Fru talman! Min fråga till statsrådet i det här läget är helt enkelt: Erkänner man att vi har en arbetslöshetskris i Sverige när vi har en halv miljon arbetslösa och ett av västvärldens högsta arbetslöshetstal? Erkänner man det? Erkänner man att det faktiskt sticker ut i västvärlden i och med att arbetslösheten har gått upp under de senaste åren med den här regeringen när den annars har gått ned och att gapet mellan genomsnittet i OECD och Sverige har ökat markant när det gäller arbetslösheten?

Fru talman! Min andra fråga, i samband med detta, är: Erkänner man att det också är en kris för företagandet när nyföretagandet fortsätter att gå ned samtidigt som konkurserna ligger på extremt höga nivåer?

Om man känner att man kan erkänna att de här båda kriserna faktiskt finns undrar jag om man inte lite ångrar att man höjde arbetsgivaravgifterna så kraftfullt, med många miljarder, utan att sänka kostnaderna för att anställa på något annat sätt. Ångrar man inte det?

Fortsättningen på detta är naturligtvis: Ångrar man inte också att man lade tillbaka sjuklöneansvaret på de allra minsta företagen, så att de har svårt att anställa? Känner man inte att det var lite fel i ett krisläge? Dessutom har världsekonomin försämrats kraftigt på kort tid. Och som föregående talare har påpekat har man åt det alltför optimistiska hållet missat i sina prognoser gång efter gång efter gång efter gång.