Herr talman! Poängen var inte att angripa Martin Ådahl för överdriven politisk korrekthet eller woke eller vad det kan vara. Jag har noterat det här vid flera tillfällen. Det är ju inte det första replikskiftet jag och Martin Ådahl har, utan det har ju blivit några stycken genom åren – vilket jag för all del uppskattar. Poängen är: Ibland är det så att jag kommer med fakta, och sedan lägger Martin Ådahl in värderingar i dessa fakta. Det är detta som är lite irriterande.

Om vi har en rapport som konstaterar att flyktinginvandringen till Sverige har varit ekonomiskt kostsam sedan åtminstone år 1983 är det väl intressant information? Då är det väl bra att vi vet om detta? Att sedan ta steget till att man har en annan syn på människor eller att det är nedvärderande på något sätt – det har liksom inte med saken att göra. Om det är på det sättet och om Konjunkturinstitutet har rätt i sin rapport behöver vi ju veta om det. Vi behöver kunna förhålla oss till det.

Det är det jag menar är lite irriterande: att man alltid ska börja prata om någonting annat. Vi har ju ett seriöst problem – eller vi har haft det. Nu reder vi ut det, såklart. Nu har vi lagt om hela migrationspolitiken, så nu upphör ju det här att vara ett problem. Men vi har haft ett problem under 40 års tid i alla fall med den här politiken, och det är det som stör mig lite grann.

Man kan säga fina saker och så där, men man kan ju inte leva i någon fantasivärld. Finns det problem så har vi problem, och då behöver vi kunna förhålla oss till dem.

Jag kom förresten på något i och med att Martin Ådahl i det första replikskiftet började att prata om arbetsgivaravgifter. Jag hann inte med där. Låt mig säga några ord om det. Jag har ingenting emot att man sänker arbetsgivaravgifterna.

Jag tror egentligen att man ska sänka skatten på arbete. Man kan rikta den skattesänkningen mot arbetsgivaren eller mot arbetstagaren. I grund och botten får det samma effekt – i grund och botten blir det mer attraktivt att arbeta. Man kan inte göra allt, för man har inte alla pengar i hela världen. Vi har valt att sänka skatten för löntagarna, inte för arbetsgivarna.