Herr talman! Vi talar i dag om förbättrad ordning och säkerhet vid förvar. Låt mig börja med att säga något om vad förvar innebär. På ett förvar förvaras människor i väntan på att utvisning ska verkställas. Det kan vara asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan. De flesta av dem som förvaras på förvar är inte där på grund av att de har begått något brott. Majoriteten har alltså inte gjort det.
Hur är det då att vara på ett förvar? Ja, på många sätt liknar det faktiskt ett fängelse. Man är inlåst, och man har redan i dag olika typer av restriktioner. Man kan placeras i enskildhet, och man kan bli utsatt för kroppsvisitationer.
Nu vill regeringen införa ännu fler möjligheter till den här typen av kontroller. Det handlar om kroppsvisitation, om att bostadsrummet man bor i gås igenom och om kontroller kopplade till besök. Ytterst ska man kunna sätta upp en glasskiva mellan den som är förvarstagen och en besökare. Detta gäller även om det är en förälder som får besök av ett litet barn.
På förvar kan man sitta på obestämd tid med en yttersta tidsgräns. Många kan sitta i ett års tid. Det är tyvärr väldigt vanligt att utvisningar av olika skäl inte kan verkställas och att man därför blir kvar väldigt länge.
Vi i Miljöpartiet tycker att det är viktigt att människor som frihetsberövas behandlas med värdighet och respekt. Människor som låses in på förvar har precis som alla människor rätt till exempelvis personlig integritet. Den ska inte inskränkas mer än vad som är absolut nödvändigt. Det behöver finnas rimliga krav på effektivitet och proportionalitet när man inskränker människors integritet. Detta gäller även om de redan är inlåsta – kanske särskilt när man redan är inlåst. Flera av de här förslagen lever inte upp till det.
Vi i Miljöpartiet är kritiska till att det redan i dag förekommer brister i rättssäkerheten för människor som är tagna i förvar. Jag har själv hört vittnesmål från både advokater och forskare som menar att man rutinmässigt vidtar åtgärder som man inte får vidta rutinmässigt, till exempel kroppsvisitation. Nu ges ökade möjligheter att vidta de åtgärderna samtidigt som majoriteten i kammaren röstar nej till Miljöpartiets krav på ökad rättssäkerhet.
Några av de mest långtgående åtgärderna handlar om att förvägra människor möjligheten att ha fysisk kontakt med besökare. Det kan handla om nära familjemedlemmar och som sagt även små barn som besöker en mamma eller en pappa. Det kan per definition inte vara proportionerligt att förhindra ett barn att krama sin förälder. Andra åtgärder måste vidtas i stället.
En viktig åtgärd som man borde vidta i stället för regeringens förslag är att se till att kontrollera all inpassering på förvaren. Vill man komma åt att någon till exempel tar med sig en fällkniv eller narkotika in på förvaret måste man ju lägga fokus på just inpasseringen. Det är där man kan fånga upp de här föremålen, och då kan man inte göra skillnad på vem det är som passerar in.
Herr talman! För mig är det här det kanske tydligaste exemplet på när man går väldigt långt i retoriken och talar om invandrare och asylsökande som om de var kriminella. Låt oss därför återigen komma ihåg att de allra flesta som sitter i förvar inte har begått något brott. Med det här förslaget går regeringen längre än vad man gör på svenska fängelser, där glasrutebesök i princip inte förekommer. Jag tycker inte att regeringen lever upp till den paragraf om proportionalitet som den själv vill skriva in i utlänningslagen.
Vi i Miljöpartiet tycker dock att det är bra att tydligt skriva in proportionalitetsprincipen i lagen, och därför yrkar vi inte avslag på hela regeringens förslag till lagändring.
Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets förslag i det här betänkandet, men för tids vinning röstar jag bifall endast till reservation 2.