Herr talman! Vi kan konstatera att våra verklighetsuppfattningar skiljer sig åt. Vi kan konstatera att det finns problem med vapen, narkotika och otrygghet på förvaren. Vi kan också konstatera att vi har ett stort skuggsamhälle. Människor har fått ett beslut men har – till skillnad från andra, som inställer sig och följer besluten – valt att vara kvar i vårt samhälle. Därav ökar behoven bland annat på förvar.

Vi kan också konstatera – som det anges i propositionen och i utskottets beslut – att regeringens förslag innebär en stärkt rättssäkerhet för barn. Vi skriver tydligt in proportionalitetsprincipen och anger tydligt att det vid varje beslut som fattas ska göras en individuell bedömning utifrån situationen.

Jag upprepar: Glasrutebesöken är den absolut bortersta gränsen. Det finns stor möjlighet för besök och kommunikation – och en kram – även med de nya reglerna. Men vi ger verktygen till dem som efterfrågat det, för att skapa en trygghet för de familjer som finns på förvaren och för dem som tas in. Vi gör det för att se till att miljön så långt det går är narkotikafri, för att se till att vapen inte kommer in och för att i kombination med den ökade rättssäkerheten öka tryggheten.

Jag kan också konstatera att det står skrivet i de berömda stjärnorna vad vi får efter ett eventuellt val. Vi ser att Socialdemokraterna till stora delar ställer upp på det vi nu beslutar, medan andra delar av vänsteroppositionen säger blankt nej. För att få en trygghet behövs ett Tidösamarbete. Vi verkställer det som borde ha varit verkställt för åtta år sedan. Nu sker det. Det är så vi upprätthåller tryggheten på förvaren.