Herr talman! Jag vill starta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därigenom ge stöd till regeringens proposition, och då blir följden att jag yrkar avslag på reservationerna.

Att förbättra ordningen och säkerheten på våra förvar är inte bara en fråga om myndighetsutövning, utan det är en fråga om trygghet och rättssäkerhet.

Regeringens proposition är ett viktigt steg för att skapa en mer fungerande och ansvarsfull förvarsverksamhet. Som kristdemokrat vill jag uttrycka mitt stöd för dessa reformer.

Sverige är ett land som präglas av öppenhet, medkänsla och ansvarstagande, men för att denna öppenhet ska kunna bestå måste det finnas ordning och tydlighet. Den som får skydd i Sverige ska känna trygghet, men den som får ett rättsligt beslut om att återvända ska också göra det. För att upprätthålla den reglerade invandringen är det en förutsättning att den som får ett utvisningsbeslut också lämnar landet. Det är en hörnsten i en ansvarsfull och fungerande migrationspolitik.

Herr talman! Förra året hade Sverige det lägsta antalet asylsökande sedan 1996. Antalet asylsökande har minskat med 42 procent sedan regeringen tillträdde, trots att den har ökat i övriga Europa. Men faktum är att trots den lägre ansökningsgraden bedöms tre av fyra asylsökande inte ha skyddsskäl. Det är en väldigt hög andel. De ska alltså återvända hem. En del gör det – återvändandet har vänt uppåt under den här mandatperioden – men alldeles för många följer inte återvändandebesluten utan väljer att trots allt vara kvar i Sverige.

Vi ser i dag att det finns ett skuggsamhälle. Tiotusentals och kanske upp mot hundra tusen människor lever här i vårt land utan tillstånd, ofta under ovärdiga och rättslösa förhållanden. Detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Det är inte rätt mot någon – inte mot dem som lever så, inte mot det civila samhället som försöker hjälpa dem, inte mot dem som följer lagen och inte heller mot dem som arbetar inom våra myndigheter. Det undergräver också förtroendet för den reglerade invandringen. Därför måste återvändandeverksamheten fungera, och förvar är ett verktyg i detta arbete.

Förvar används bland annat för att säkerställa att en person är tillgänglig för myndigheterna så att ett beslut om utvisning kan verkställas. Ett välfungerande system för förvar är alltså en viktig komponent i arbetet med att bekämpa skuggsamhället och öka återvändandet för dem som har fått ett utvisningsbeslut. Regeringen genomför just nu genomgripande reformer som syftar till att förbättra och effektivisera förvarsverksamheten på en rad olika sätt.

Herr talman! Det handlar om tre viktiga steg, där en viktig del är att öka antalet förvarsplatser. Planen är att det ska finnas 1 000 förvarsplatser senast 2029. Nyligen överlämnades också slutbetänkandet från 2023 års förvarsutredning. Betänkandet innehåller en rad viktiga förslag och är nu ute på remiss. Och så har vi det som vi debatterar i dag och som bygger på förvarsutredningens delbetänkande. Det är alltså många förändringar på gång för förvarsverksamheten.

Herr talman! Förvar handlar inte om att straffa, utan det handlar om att säkerställa att beslut efterlevs, på ett humant, rättssäkert och tryggt sätt. Förvar ska inte vara en plats för rädsla, hot eller otrygghet, vare sig för dem som vistas där eller för dem som arbetar där, men tyvärr ser vi att ordningen på förvaren har urholkats.

Det förekommer att narkotika och vapen förs in. Personer påverkade av droger vistas tillsammans med andra förvarstagna, ibland även barnfamiljer. Det förekommer försäljning av narkotika. Personal vittnar om en tuff arbetsmiljö, bristande resurser och otillräckliga befogenheter. Personalen har i dag alltför begränsade möjligheter att till exempel visitera förvarstagna eller gå igenom paket som skickats till förvaret. De saknar också i många fall möjligheter att leta igenom de förvarstagnas rum.

Kombinationen av att det förs in narkotika och vapen på förvaren och att personalen inte har rätt befogenheter skapar en otrygg situation för personalen och för de förvarstagna. Det är inte värdigt, och det är inte hållbart. Man kan konstatera att en majoritet i utskottet till stor del delar denna syn.

Som har sagts i debatten efterfrågade Migrationsverket redan 2017 utökade möjligheter att visitera, söka igenom rum och hantera säkerheten på ett professionellt sätt. Det är alltså verkligen hög tid att lyssna till myndigheten.

I propositionen föreslås ett antal åtgärder som var och en för sig, men framför allt sammantaget, ger Migrationsverket betydligt bättre förutsättningar för att komma till rätta med problemen och på ett effektivt sätt kunna upprätthålla ordningen och säkerheten på förvaren.

Herr talman! Det är många förändringar på gång, och flera av dem har nu räknats upp av tidigare talare. Det handlar om större möjligheter till kroppsvisitation. Det ska kunna genomföras vid lägre misstankegrad än i dag. Det ska vara möjligt med rumsvisitation för att skapa trygghet på boendena. Det ska finnas möjlighet till säkerhetskontroller. Besök ska kunna ske i säkrade rum, vid behov även med glasruta. Man får rätt att införa allmän inpasseringskontroll och att använda auktoriserade väktare för transporter och bevakning av förvarstagna tillsammans med Migrationsverkets personal.

Allt detta bygger på viktiga grundprinciper. Det ska användas rättssäkert, proportionerligt och med respekt för människovärdet. Därför är det också viktigt att propositionen uttryckligen lagfäster proportionalitetsprincipen i utlänningslagen. En åtgärd får bara vidtas om den är rimlig i förhållande till syftet, och mindre ingripande alternativ ska alltid övervägas först. Detta är rättsstatens hjärta. Det är också i linje med den kristdemokratiska övertygelsen att makt alltid ska utövas med ansvar och medkänsla.

Herr talman! Jag vill också säga något om arbetsmiljön på våra förvar. Vi har i Sverige en offentlig förvaltning som präglas av professionalism och omsorg. Men vi kan inte kräva att våra tjänstemän ska ta ansvar för ordning och trygghet om vi inte ger dem rätt verktyg. Dagens proposition handlar till stor del om att stärka arbetsmiljön för de anställda. Det handlar om deras trygghet och deras förutsättningar att göra ett gott arbete.

Herr talman! Sammantaget är detta en nödvändig reform. Den är väl underbyggd, efterfrågad av myndigheterna och fullt förenlig med både rättsstatens principer och vår moraliska kompass. Det är inte åtgärder som syftar till att straffa utan till att återupprätta ordning, ansvar och trygghet. Lagändringarna föreslås träda i kraft i augusti 2025.

Man kan beklaga att dessa steg inte har tagits av tidigare regeringar. Under åtta år av socialdemokratiskt styre fanns möjligheten, men inte viljan eller handlingskraften. Nu står vi här i dag, till stor del med stöd av S och C medan Miljöpartiet och Vänstern som vanligt duckar för problemen och helst vill fortsätta med den hantering som vi alltid har haft.

Det är först nu, med nuvarande regering och genom Tidöavtalet, som nödvändiga reformer faktiskt börjar genomföras på många områden. Nu görs det när det gäller förvar. Den handlingskraften ser människor, och det skapar framtidstro.

Herr talman! Jag yrkar som sagt bifall till propositionen och utskottets förslag till beslut.

Sverige ska vara ett tryggt land, ett rättssäkert land och ett land som hjälper den som behöver skydd men som också upprätthåller lagar och beslut. Det är så vi skapar förtroende för vår migrationspolitik, för våra institutioner och för samhällsgemenskapen. De reformer vi beslutar om i dag är ett viktigt steg på vägen. Tidöpartierna ser till Sveriges bästa och verkställer förändring. Det förväntar sig Sveriges invånare, och det arbetet är nu under genomförande.

Så här i avslutningstider önskar jag talmannen och talmannens tjänstemän, utskottskollegor och även de tappra och engagerade medborgare som lyssnar på debatten en trevlig sommar.

(Applåder)