Fru talman! Vi hann ju ha ett litet replikskifte här tidigare, men vi hann inte riktigt avhandla alla frågor. Jag återkommer därför nu till ministern med de funderingar jag har när det gäller de här flaskhalsarna, som jag är orolig för. Det är en av våra stora invändningar från Vänsterpartiet: Vi är oroliga för att det inte kommer att komma in nya barn i systemet, så att säga, utifrån att det finns flaskhalsar.

En del i detta är de långa köerna till kulturskolan – vi kan hålla oss till kulturen här i första vändan. Tre av fyra kommuner har kö till kulturskolan. Det saknas pedagoger, det saknas lokaler och det saknas resurser hos kommunerna. Jag skulle vilja se att regeringen gav höjda generella statsbidrag till kommunerna så att de kan säkra sin kulturverksamhet. När kommunerna har det knapert är det ju det som är lagstyrt som får fredas medan kulturen och fritidsaktiviteterna, som inte är lagstyrda, får stryka på foten. Det skulle vara intressant att höra om det finns några sådana planer hos regeringen.

Det andra jag funderar på är utbyggnad av Kulturskoleklivet. Som jag nämnde i mitt anförande var Tidöpartierna med och stoppade utbyggnaden av Kulturskoleklivet, som skulle ha genererat fler kulturskolepedagoger som kunde korta köerna och ta sig an fler barn som vill lära sig spela ett instrument, dansa, sjunga och så vidare. Finns det planer hos regeringen på att utöka Kulturskoleklivet eller på andra sätt se till att det blir fler pedagoger som kan korta köerna?

Jag träffar ofta kulturorganisationerna. Senast var det Amatörteaterns Riksförbund, och de undrade varför en kulturförening som ATR, som engagerar många barn över hela landet i teater, inte kan ingå i systemet. Vill ministern se en utbyggnad på sikt så att även kulturintresserade barn kan nås av den här reformen?