Fru talman! Att det inte finns något hejd på mig när det gäller att hitta fel kan ju inte vara mitt ansvar, utan problemet ligger hos reformen som har så många fel som kan påpekas.

Att vi inte har hört barnrättsorganisationerna eller hörsammat de problem som de lyfter fram stämmer inte. Vi är kritiska till förslaget just av den anledningen – att barnrättsorganisationerna pratar om hushållens ansträngda ekonomi och hur det drabbar barnen. Men de problemen har Jakob Forssmed inga svar på. De problemen adresserar regeringen inte över huvud taget, utan tvärtom för man en politik som gör att hushållens ekonomi krymper alltmer. Man drar ned på bostadstillägget men ger barnen ett fritidskort. Om man verkligen hade velat se barnens utsatta situation hade man inte sänkt bostadstillägget på det sättet. Barnfamiljer går nu in i sommaren med mindre pengar.

Jag har besökt idrottsdistrikt som berättar för mig om sin farhåga när det gäller fritidskortet, nämligen att föreningarna nu kommer att höja medlemsavgifterna i och med att fritidskortet kommer. Även föreningarna har en ansträngd ekonomi som de behöver få ihop, och fritidskortet riskerar att leda till att de i stället höjer avgifterna för att möta de ökade kostnaderna, därför att det nu finns en möjlighet att göra det.

Min fråga är: Hur kommer statsrådet att möta den utvecklingen? Kommer det belopp som barnen får på fritidskortet att ökas för att möta de medlemsavgifter som nu i stället höjs? Vilka incitament har föreningar att inte höja dem?