Fru talman! Det här har varit en väldigt spännande debatt att lyssna på. Jag gläds åt att regeringspartierna känner sådan stolthet över att genomföra denna reform, som Miljöpartiet och Socialdemokraterna lade grunden till. Det var inte ens förra mandatperioden som vi började jobba med att utveckla förskoleklassen, utan förrförra. Det resulterade i att förskoleklassen blev obligatorisk. I maj 2021 kom utredningen som ligger till grund för reformen.

Det är klart att man kan tycka att vår tidigare regering, eller för all del Socialdemokraterna förra året efter det att Miljöpartiet lämnat regeringen, kunde ha lagt på ett kol. Jag vet inte om ni minns någonting annat som försiggick 2020 eller 2021, som var något av en ansträngning för vårt samhälle att hantera. Det pågick en pandemi, som upptog ganska mycket resurser här i riksdagen, på Regeringskansliet och i samhället i övrigt. Det är möjligt att det mest angelägna just då inte var att genomföra detta. Men vi har fått höra hur regeringspartierna brinner för denna reform, och de har ändå haft ganska lång tid på sig. Utredningen fanns där redo att hanteras när den här regeringen tillträdde.

Vi har också hört en ganska animerad debatt om poängen med oppositionens reservationer mot bakgrund av att alla ändå vill att grundskolan ska bli tioårig, av de skäl som har redovisats och som gjorde att S-MP-regeringen började arbeta med frågan. Det har låtit som om det skulle vara lite onödigt att oppositionen håller på och lägger sig i.

Miljöpartiet och jag känner ett ansvar för att vårda den här reformen. Det är därför vi påpekar vilka viktiga delar som behövs. Vi tror på den här reformen. Men, fru talman, jag ska erkänna att jag inte är säker på om jag tror på den lika mycket som regeringspartierna. Det vi får höra är nämligen anföranden om att reformen kommer att lösa nästan allting som finns att lösa när det gäller svensk skola. Men det kommer den inte att göra under den här regeringen heller.

Det som behövs i svensk skola är skickliga lärare som har tillräckligt med tid för sina elever. Vi kan göra alla möjliga andra reformer, men om vi inte löser det spelar de ingen roll. Därför har jag lite svårt att tolka budskapen. Vill regeringen verkligen få till en riktigt bra tioårig grundskola, eller är det någonting som man bara bockar av?

Det är två saker som vi särskilt vill lyfta fram när det gäller den här reformen. De handlar om att värna förskolans pedagogik. Jag har reagerat lite på att det låter i debatten som om barns utbildning börjar i förskoleklassen, eller möjligtvis som om förskoleklassen är ett vakuum och att utbildningen börjar i det som nu är årskurs 1. Men svenska barns utbildning börjar ju när de börjar förskolan. I förskolan arbetar man systematiskt med språk, matematik, naturvetenskap och estetiska uttrycksformer. Förskoleklassens roll har varit att vara en brygga över till skolan.

Vi, eller i alla fall jag, har vid några tillfällen refererat till riksdagens forskningsdag, då vi pratade om framtidens kompetens. En sak som jag har noterat när jag tittat på till exempel STEM-ämnen, alltså matematik och naturvetenskap med mera, är att intresset för de ämnena sjunker. När barn börjar skolan är väldigt många av dem intresserade av de ämnena, men sedan sjunker graferna som en sten. Intresset sjunker brant tills de går ut nian.

Jag tycker nog att man ska ställa sig frågan om det är någonting i svensk skola som vi gör fel, som gör att barn tappar intresset för de ämnen som ger det vi bedömer som jätteviktiga kunskaper i samhället de ska leva i. Jag tror faktiskt att man kan säga att vi tar dem på lite för stort allvar. Vi kanske vill göra små universitetsstudenter av barn som fortfarande behöver lek, rörelse och estetiska uttrycksmöjligheter för att lära sig det de behöver.

När vi pratar om att värna förskolans pedagogik handlar det om att de som har jobbat i förskoleklass och erfarna förskollärare ska kunna fortsätta att arbeta i grundskolans tidiga årskurser, alltså inte bara nya årskurs 1 och 2. Man ska se till att det finns validering som är generös mot erfarna yrkesmänniskor. Det ska finnas lämpliga påbyggnadsutbildningar, så att de kan följa med genom hela lågstadiet.

Jag vill också lyfta fram, utifrån det jag sa tidigare, att svensk skola gör någonting med motivationen att lära. Det är viktigt att de som är lågstadielärare nu också anammar pedagogik på lekens grund. Jag tror att det kan vara en nyckel.

Vi har diskuterat vad som är rimligt att göra i reformen i fråga om övergångsregler för behörighet och legitimationer. Vi vill se verkligt generösa villkor. Vi vill nämligen värna reformens syfte att bygga ihop grundskolan så att det blir en kontinuitet för eleverna. Det behöver ske utifrån varje persons individuella kompetens. Man ska inte behöva läsa en hel utbildning om det inte finns kompetensluckor, utan man ska kunna följa med barnen längre upp i utbildningen.

Man kan fundera på om det är rimligt att göra ett sådant reformarbete redan nu. Mitt svar är ja. Jag tycker att det är helt rimligt. När man gör en sådan stor reform som påverkar många lärare bör man göra hela jobbet. Man kan inte säga att man ska göra det sedan och att vi får se hur det blir. Det handlar ändå om människors yrkesliv, och jag tycker att vi ska visa respekt för det. Det är rimligt att man har det klart för sig när man lägger en proposition som denna på bordet. Det finns inget som hindrar regeringen att göra så.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma reservation 2 om förskolans pedagogik och vikten av att den fortfarande är en bärande del i den nya tioåriga grundskolan.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 juni.)