Herr talman! I dag debatterar vi sjöfartsfrågor. Det området har regeringen haft stort fokus på under den här mandatperioden.

Herr talman! Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till alla världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export till utlandet. Det är därmed mycket viktigt för Sveriges företag och för vår välfärd att den fungerar. Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten, både med svenskregistrerade fartyg och med svenska sjömän, för beredskapens skull.

Herr talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistrering av fartyg till Sverige. Det gäller inte minst stämpelskatten för nya fartyg. Stämpelskatten har dessutom en negativ påverkan på utvecklingen för den klimatvänliga sjöfarten. Därför har vi i Liberalerna med samarbetspartier sett till att stämpelskatten tas bort den 1 juli i år.

I samband med beslutet i riksdagen fick vi direkt respons genom att Stena sa att de skulle flagga in minst fyra företag. Det är väldigt positivt. Det regeringen gör gör verkligen skillnad.

För att ytterligare underlätta för sjöfarten har regeringen utrett tonnageskatten. Det ska bli mer attraktivt att registrera fartyg i Sverige. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler än våra närmaste grannländer. Danmark har till exempel regler som är mer attraktiva än dagens svenska regler. Utredningen är remitterad och behandlas just nu i Regeringskansliet, där förslag tas fram.

Det ligger samtidigt en proposition på riksdagens bord om så kallad bareboat charter. Den handlar om att bygga ut och ändra ett regelverk för inhyrning av utländska fartyg och uthyrning av svenska skepp. Syftet är att förbättra möjligheterna för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya skepp. Förslaget är att detta ska börja gälla den 1 februari 2026. Som ni ser tar regeringen med sitt samarbetsparti sjöfartens konkurrenskraft och betydelse för Sveriges välstånd och beredskap på allvar efter att den varit eftersatt i åtta långa år med en socialdemokratisk regering.

Sjöfartsverket har en central roll när det gäller att se till att sjöfarten utvecklas. Myndigheten finansieras i huvudsak av farleds- och lotsavgifter. Samtidigt är det viktigt att avgifterna man tar ut tar hänsyn till påverkan på svensk sjöfarts konkurrenskraft och inte skiljer sig markant från våra grannländers. Lotsavgifternas påverkan på olika hamnars konkurrenskraft behöver ses över. En utvecklad digital lotstjänst är central. Sjöfartsverket har dock en väldigt ansträngd ekonomi, vilket påverkar avgifterna. Regeringen tittar nu på verkets förutsättningar.

Herr talman! Det finns ett akut behov av att byta ut de svenska isbrytarna. De har en viktig funktion att hålla svenska hamnar isfria så att företag riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via svenska hamnar. Under ett besök i Karlskrona med Nordiska rådet i veckan fick jag även förståelse för isbrytarnas viktiga funktion när det gäller vårt försvar och i kristider.

Isbrytarna finansieras genom nationell plan. Liberalerna vill att fler isbrytare byggs för att säkra tillgången till våra hamnar och även stärka den svenska beredskapen. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att inrätta en arbetsgrupp om isbrytning tillsammans med finska Trafikledningsverket för att undersöka förutsättningarna för att göra en gemensam upphandling.

Våra inre vattenvägar, som har varit uppe flera gånger i debatten, är en tillgång som inte utnyttjas tillräckligt. Bara 3 procent av våra inrikes transporter går på inre vattenvägar, trots goda förutsättningar. Därför ordnade trafikutskottet ett kunskapsseminarium för bara någon vecka sedan om möjligheterna för trafik på våra inre vattenvägar. Vi fick väldigt många bra inspel som regeringen nu ska titta närmare på för att se hur man kan effektivisera och öka utnyttjandet av de inre vattenvägarna.

Det talas också om överflyttning av gods från väg till sjöfart. Men för att det ska lyckas krävs ett ökat fokus på infrastrukturen till hamnarna. Vägar, järnvägar och torrhamnar är en förutsättning för att sjöfarten ska fungera. Vi vet att det går. Det finns ett lyckat exempel, nämligen Göteborgs hamn och kopplingen till Västra stambanan. Över 60 procent av det som kommer in till Göteborgs hamn transporteras vidare på Västra stambanan.

Göteborgs hamn är Sveriges, Finlands och Norges viktigaste hamn, ett faktum som många inte känner till. Där ser man en ökning av godset med 80 procent till 2035 – redan om tio år. Sträckan Göteborg–Alingsås är redan i dag Sveriges mest trafikerade järnvägssträcka med 100 procents beläggning. Jag ställer mig frågan: Hur ska det fungera om vi inte bygger ut sträckan?

För att förebygga en infarkt när det gäller godstransporterna till hela Skandinavien vill Liberalerna att sträckan Göteborg–Alingsås byggs ut till fyrspår nu för persontrafikens, för företagens och för beredskapens skull.

Herr talman! En väl fungerande färjetrafik till och från Gotland är livsviktig både för invånarnas och för näringslivets transportbehov samt för vår beredskap. Det nya avtalet, som gäller 2027–2035, speglar detta. Destination Gotland kommer att fortsätta att genomföra transporterna. Men det är också viktigt att vi från regeringens sida fortsätter att följa prisutvecklingen för transporterna så att de fungerar för dem som lever och verkar på Gotland.

Tillgången på svensk sjöpersonal har minskat. Med alla de positiva åtgärderna från regeringen för sjöfarten är det därför glädjande att se att fler nu söker sig till sjöfartsutbildningarna, inte minst till högskoleutbildningarna för sjöbefäl på Chalmers och Linnéuniversitetet. Chalmers ser i år en ökning av ansökningar med 38 procent. Det är fantastiskt positivt.

Regeringen har också justerat behörighetskraven när det gäller däcktjänstgöring för att fler ska kunna få behörighet att köra mellanstort tonnage. Det sker väldigt mycket på området också när det gäller utbildningsmöjligheter.

Herr talman! Sjöfarten står globalt för 3 procent av klimatutsläppen, och tyvärr är trenden ökande. EU går nu före och har beslutat om klimatpaketet Fit for 55 med fyra styrmedel som ger stor påverkan på utsläppen från sjöfarten. Ett utsläppshandelssystem för sjöfarten ska vara infört helt och hållet till 2026. Vi har ett förändrat energiskattedirektiv, i vilket skattefriheten för sjöbränsle togs bort 2023. Man har infört en ökande reduktionsplikt genom RefuelEU Maritime och krav på infrastruktur för alternativa bränslen och el.

Liberalerna välkomnar att vi nu får konkurrensneutrala regler i hela EU. Även detta stärker konkurrenskraften hos den svenska sjöfartsbranschen, som ligger väldigt långt framme i klimatomställningen.

Regeringen har också åtgärdat miljöfrågor inom sjöfarten, inte minst i fråga om tvättade avgaser som förs ned i havet och förorenar de marina ekosystemen. Från och med den 1 juli i år förbjuds öppna fartygsskrubbrar, och från den 1 januari 2027 förbjuds alla skrubbrar som har utsläpp till vatten i det svenska sjöterritoriet.

Alla dessa frågor jag har tagit upp låg på den socialdemokratiska regeringens bord under förra mandatperioden utan att det blev några resultat. Det är denna regering med samarbetspartiet Sverigedemokraterna som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten, för företagens, klimatets och landets beredskaps och välstånds skull.

Slutligen yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Jag vill tacka för ett gott samarbete med alla partier i trafikutskottet under riksdagsåret. Jag vill tacka trafikutskottets kansli och även de fyra talmännen, som har lett våra olika debatter under året.

(Applåder)