Fru talman! Vi lever i en tid när demokratins institutioner ifrågasätts på många ställen, när fakta inte tas som sanning och när lagbunden samhällsordning inte längre är självklar. Tiden kan uppfattas som granulär och utan strukturer.

I detta populismens tidevarv måste institutioner som ska skydda öppenhet och transparens samt regler som ska skydda oss från snabba ogenomtänkta beslut värnas. Det var ingen slump att 2020 års grundlagsutredning föreslog att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. För oss socialdemokrater var det ett stort steg att göra ett sådant avsteg från den av Olof Palme omhuldade folksuveränitetsprincipen, men vår bedömning är att skyddet måste öka för demokratins grundvalar.

Det är olyckligt när det i denna tid görs avsteg från kloka svenska traditioner som breda majoriteter för public services finansiering och valsystemets utformning. Vår tid kräver, precis som andra tider präglade av oro, inte mer utan mindre konflikt runt demokratins kärna.

Konstitutionsutskottets granskning är viktig. Vi värnar de regler som är en garant för att beslut tas efter noggrann beredning och hörande av remissinstanser för att få så bra beslutsunderlag som möjligt. Vi granskar också att beslut drivs igenom på ett sätt som en lagbunden samhällsordning förutsätter. Sverige ska styras under lagarna, även om snabbhet och kraft ofta lockar politiker.

Det är viktigt att de krafter som historiskt sett har tagit ansvar för och värnat demokratin orkar stå emot de krafter som utmanar demokratins grundvalar. Detta gäller såväl alla-ska-med-sossar som det-ska-löna-sig-att-arbeta-moddar.

Jag kommer att kommentera två ärenden som jag tycker har bäring på perspektivet i min inledning. Det första ärendet gäller frågan om Utrikesnämnden borde ha inkallats innan fångutväxlingen med Iran, det andra statsråds uttalanden om Migrationsverkets handläggning av medborgarskapsärenden.

Enligt 12 kap. 9 § regeringsformen får regeringen genom nåd efterge eller mildra brottspåföljd. Nådeinstitutet har en lång tradition – att ”i brottmål göra nåd, mildra livsstraff samt återgiva ära och till kronan förverkat gods” hette det i regeringsformen från 1809.

Utrikesnämnden ska enligt 10 kap. 11 § regeringsformen hållas underrättad om ärenden av betydelse inom utrikespolitiken. Den garanterar att såväl statschefen som riksdagen hålls informerad. Nämnden ska kallas så ofta det behövs och, om det kan ske, innan beslut.

Självklart är frågan om utväxling av en folkrättsdömd person mot en oskyldig svensk som ganska uppenbart fängslats för att vara ett bytesobjekt en sådan fråga. Konstitutionsutskottet gör bedömningen att frågan var av sådan art att Utrikesnämnden borde ha kallats om det var möjligt. KU gör dock bedömningen att förhållandena var sådana att det inte var möjligt. KU påminner dock om att regeln är att Utrikesnämnden ska höras innan beslut.

Legalitetsprincipen finns inskriven i 1 kap. 9 § regeringsformen och innebär att allt offentligt maktutövande, inklusive myndigheters och domstolars, måste ha stöd i rättsordningen, det vill säga lagar och andra författningar. Principen säkerställer att myndigheter inte kan fatta godtyckliga beslut eller vidta åtgärder utan lagligt stöd, vilket är en grundläggande princip för rättssäkerheten i Sverige. När Ebba Busch, Ulf Kristersson och Johan Pehrson uttryckte sig på ett sätt som kunde uppfattas som att Migrationsverket skulle tillämpa den nya lagen innan den trädde i kraft var det alltså ett övertramp som utmanar legalitetsprincipen.

Det KU nu har gjort med denna vårgranskning är viktigt för att Sverige ska styras efter lagar och förordningar. Utvecklingen i omvärlden visar varför detta till synes inte så omstörtande värv är viktigt för att värna en lagbunden samhällsordning. Alternativen syns i omvärlden.