Fru talman! Jag har nu i tre år haft äran att arbeta i konstitutionsutskottet. Under de två åren innan denna mandatperiod började hade jag glädjen att samarbeta med min företrädare här i utskottet, Tuve Skånberg, i Kristdemokraternas trygghetskommitté. Jag lade då märke till att han ofta kom väldigt sent till våra kommittémöten, som började klockan ett på tisdagar. När han väl kom hade han ofta inte hunnit äta lunch.

Detta är något jag själv nu har fått erfara under den här perioden, i likhet med mina kollegor. Som flera har varit inne på har det varit väldigt långa sammanträden och ganska krävande diskussioner och också väldigt mycket material att inhämta tack vare det arbete som vårt fantastiska kansli har gjort med att till exempel ta fram liknande ärenden från konstitutionsutskottets historia.

Även riksdagens talman Andreas Norlén är väl förtrogen med vad som krävs i konstitutionsutskottet. Han var själv med och satte standarden för hur uppdraget ska utföras, i nära samråd med sin presidiekollega Björn von Sydow, som flera talare har varit inne på.

KU skiljer sig nämligen från andra utskott i riksdagen i så måtto att det inte i första hand är politiska preferenser och majoritetsbeslut som ska styra utskottets utfall i granskningarna. I stället strävar utskottet efter eniga slutsatser som utgår från vad lagar, förordningar och interna riktlinjer säger om Regeringskansliets arbete och hur de enskilda statsråden förväntas agera. Det som granskas är i vilken mån de har följt dessa riktlinjer i det enskilda ärendet. I granskningarna lutar vi oss också mot hur KU har bedömt liknande ärenden tidigare, allt i syfte att så långt som möjligt göra sakliga bedömningar som håller en fast linje över tid.

Samtidigt inser alla att KU inte är en domstol med alltigenom objektiva jurister eller nämndemän. Vi ledamöter har skiftande bakgrund och är alla aktiva politiker från åtta olika partier, något som är svårt att helt frigöra sig från och som också har nämnts i tidigare anföranden. Ledamöter från olika sidor bidrar med att hitta förmildrande respektive försvårande omständigheter i ett ärende. Detta, i kombination med den för varje år allt rikligare källan av visdom från tidigare bedömningar, kansliets utomordentliga och alltid sakliga kompetens och ambitionen att hitta fram till en samstämmig bedömning, skapar en väldigt speciell dynamik som i slutänden leder fram till en balanserad produkt.

Fru talman! Jag ska inte här förlänga debatten med filosofiska reflektioner utan tackar både kansliet för ett utomordentligt gott sakligt och administrativt stöd och utskottskollegorna för de långa och spänstiga diskussioner som efter många timmars förhandlande och sökande efter minsta gemensamma nämnare har mynnat ut i den produkt som vi i dag debatterar.