Fru talman! Jag vill inleda med att tacka kansliet för det arbete som de har lagt ned för att få ihop vårens granskningsbetänkande. Det var kanske inte i alla stunder den enklaste av arbetsuppgifter. Stort tack för det!

Jag vill också tacka ledamöterna i konstitutionsutskottet, både dem som jag har arbetat väldigt nära och dem som vi har träffat runt mötesbordet och haft långa debatter med.

Jag skulle även vilja passa på att rikta ett särskilt tack till utskottets ordförande Ida Karkiainen för mycket gott samarbete. Det finns en funktion med konstitutionsutskottet som kanske glöms bort i de stora orden om varför enigheten har en så värdefull betydelse. Det är aspekten att de statsbärande partierna i den bästa av världar får möjlighet att bygga förtroendefulla relationer med varandra. Långsiktigt – för den som håller på med politik länge – tror jag att detta är mycket viktigt för Sverige och landets bästa. Med dessa ord vill jag rikta mitt särskilda tack till utskottets ordförande.

Efter valet 2014 bestämde sig, som sagts tidigare här, dåvarande ordförande och vice ordförande för att försöka nå enighet i KU:s granskning som ett sätt att slipa ned de partipolitiska hänsyn som granskningen av sin natur innehåller. Nu har vi återigen en enig vårgranskning, och det är naturligtvis en styrka i utskottets arbete. Man kan tänka sig att det ger större tyngd till det som utskottet väljer att uttala. Det ger också ett större värde än om uttalandena hade präglats av partipolitiska hänsyn och partiblockshänsyn.

Samtidigt är utskottet trots allt en politisk församling. Vi är åtta olika partier som samlas runt ett bord och med olika perspektiv och olika glasögon ser på hanteringen av ärenden gällande statsrådens och regeringens agerande. Mot den bakgrunden är det inte ovanligt att ledamöterna betonar olika delar i ärendena och i granskningen beroende på vilket perspektiv de har. Det ligger i sakens natur att oppositionen betonar försvårande omständigheter för sittande regering och ministrar. Lika självklart är det att vi som företräder regeringssidan vill peka på en mer nyanserad bild i hanteringen av ärendets gång.

Detta är alltså en politisk församling som presenterar en vårgranskning där man har nått enighet. Jag ska tillåta mig att kommentera några ärenden som kommer upp i följande diskussioner och debatter. Jag ska försöka fatta mig kort, fru talman.

Ett bra exempel på att man har olika perspektiv runt bordet gäller artikeln om medborgarskap. Det är nog inte någon hemlighet – inte längre, i alla fall – att den har blivit väl omdiskuterad under vårens granskning. En viss mening lyder på ett visst sätt, men samtidigt finns det en kontext att beakta. Vi har lite olika synsätt, men utskottet har ändå kommit fram till att en utbruten mening, tagen ur sin kontext, riskerade att ge upphov till otydlighet i fråga om lagstiftningen. Detta framhåller utskottet som en brist. Samtidigt vill vi peka på att debattartikeln i sin helhet lyfte säkerhetsaspekter som borde beaktas i medborgarskapsärenden och att artikeln var tänkt att peka på behovet av framtida lagändringar, inte att styra Migrationsverkets arbete i det enskilda fallet.

När det kommer till Institutet för mänskliga rättigheter och den nominering som skedde där kan vi konstatera att det var relativt få förslag som kom in, särskilt på personer med erfarenhet från civilsamhället. Regeringen förordnade då en person som hade blivit nominerad i en tidigare nomineringsprocess. Utskottet säger att det inte kan uteslutas att det faktum att endast få personer med erfarenhet från det civila samhället föreslogs var en konsekvens av hur inbjudan var formulerad. Utskottet anser därför att det kan finnas skäl att se över nomineringsprocessen.

Det näst sista ärende jag vill kommentera gäller klimatlagen. Även här har utskottet haft en lång diskussion om hur anmälan ska behandlas. Ska man granska klimatlagen i enbart formellt hänseende eller också i materiellt hänseende? Vi har i enighet kommit fram till att vi bör hålla oss till den formella delen av klimatlagen. Klimatlagen är en del av det klimatpolitiska ramverk som riksdagen beslutade om 2017. Den ställer krav på hur regeringen ska planera och följa upp sitt klimatarbete. Vi har som sagt fokuserat på de formella delarna. Vi konstaterar att regeringen har uppfyllt de krav som finns i klimatlagen när det gäller att lämna in klimatredovisning och handlingsplan i rätt form och vid rätt tid. Det föreligger alltså ingen brist i det här ärendet.

Det sista ärende jag ska kommentera gäller fångutväxlingen. Inte heller i detta ärende har det framkommit någon brist. I det aktuella ärendet gör utskottet bedömningen att frågan var av ett sådant slag att överläggning med Utrikesnämnden typiskt sett borde ha ägt rum, men mot bakgrund av den uppkomna brådskan har konstitutionsutskottet inget att invända mot att regeringen i den rådande situationen inte överlade med nämnden. Som vi sa på presskonferensen är vi alla såklart mycket glada över att Johan Floderus och Saeed Azizi kunde återvända till Sverige. Mot bakgrund av de senaste dagarnas utveckling väger de orden betydligt mer nu, även om de naturligtvis var lika sanna då som nu. Fångutväxlingen sätts i ett annat ljus. Vi är alltså mycket tacksamma och glada.

Med det sagt önskar jag alla en glad sommar.