Fru talman! När man kommer efter flera andra talare i debatten kan det bli en del upprepningar, vilket säkert kommer att märkas.

I det avsnitt vi nu är framme vid finns tre ärenden där utskottet finner att regeringen har brustit. Dessutom finns ett ärende där KU gör ett medskick till regeringen och som jag tycker är intressant att lyfta på ett principiellt plan, nämligen granskningen av regeringens efterlevnad av klimatlagen. Jag återkommer snart till den.

Men först ska jag ta upp ett av de ärenden där KU har funnit att regeringen har brustit i sin handläggning. Det rör Institutet för mänskliga rättigheter. Det är en ung myndighet som inrättades för bara några år sedan, och innan dess tillhörde Sverige tyvärr den lilla skara i EU som inte hade en myndighet som levde upp till de internationella kriterier som gäller för att ha ett oberoende organ med uppdrag att skydda och främja mänskliga rättigheter i landet.

Den ordning vi valde i Sverige när vi till slut inrättade en myndighet med detta uppdrag var att lägga den under regeringen. En sådan ordning – med en myndighet som ska verka helt oberoende men som ligger under regeringen, alltså under den exekutiva makten – ställer särskilda krav på hur myndigheten ska kunna leva upp till sitt oberoende. Därför stadgas att institutet ska ledas av en styrelse och regleras hur styrelseledamöterna ska utses. Ledamöterna ska ha sakkunskap inom området mänskliga rättigheter och erfarenhet av kvalificerat arbete från civilsamhälle, rättsväsen och advokatverksamhet samt forskning och högskoleutbildning. Från vart och ett av dessa områden ska det finnas två ledamöter, och regeringen ska begära in förslag till ledamöter från institutets råd, Sveriges advokatsamfund samt universitet och högskolor.

I lagens förarbeten framhålls att nomineringsförfarandet är en central del vid tillsättandet av institutets styrelse och att regeringen normalt sett bör hämta styrelseledamöter från kretsen av nominerade. Det som hände när nya ledamöter i styrelsen skulle utses förra hösten var att regeringen gjorde ett avsteg från den processen genom att hämta in personer som inte var nominerade och förordna en person som tidigare hade föreslagits till styrelsen.

KU anser att det är en brist att regeringen agerade på detta sätt och framhåller att det kan finnas skäl att se över nomineringsprocessen. KU understryker också att utgångspunkten är att styrelseledamöterna hämtas från kretsen av nominerade. Detta är särskilt viktigt för att värna institutets oberoende, vilket är nödvändigt om Sverige ska leva upp till de krav som internationella organ ställer på ett institut som värnar mänskliga rättigheter.

Fru talman! Ett ärende som tagit upp mycket tid i utskottet denna vår och lett till långdragna diskussioner är ett där Centerpartiet stod som anmälare. Vi anmälde både statsministern och klimat- och miljöministern efter att Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket riktat kritik mot regeringen och dess klimatpolitik, som inte ansågs leva upp till klimatlagens krav.

Efter KU:s många och långa diskussioner under våren kunde vi till slut enas om ett ställningstagande. Det vi landar i är att vi inom ramen för en konstitutionell granskning tittar på om de formella kraven i klimatlagen uppfyllts. Vi tar i granskningen upp frågor om regeringens planering, uppföljning och rapportering och konstaterar att det är helt grundläggande att regeringen lever upp till dessa krav för att riksdagen på ett systematiskt och återkommande sätt ska kunna bedöma den politiska inriktningen och i förlängningen kunna ta ställning till om de förslag till åtgärder som läggs fram av regeringen är tillräckliga. Vår granskning visar att regeringen har följt kraven i klimatlagen på vad den ska göra när det gäller formerna för överlämnandet av klimatredovisningen och handlingsplanen samt innehållet i klimatredovisningen.

Vi uttalar oss inte om 2 § klimatlagen, alltså den bestämmelse som anger att regeringens politik ska vara inriktad på att minska utsläppen och vila på vetenskaplig grund. Vi prövar alltså inte detta och säger varken bu eller bä när det gäller om regeringen lever upp till det som står där. Det vill säga att vi i KU varken kan säga att regeringen följer eller att den bryter mot just denna paragraf.

Fru talman! KU konstaterar även att det finns krav i klimatlagen på vad en klimathandlingsplan bör innehålla. I den delen har Klimatpolitiska rådet gjort bedömningen att handlingsplanen inte lever upp till lagens krav. Visserligen är de uppgifter som efterfrågas inte obligatoriska att ta med i handlingsplanen, men KU framhåller att en bred behandling i riksdagen av klimatpolitiken förutsätter att handlingsplanen även innehåller sådana uppgifter som den enligt klimatlagen bör innehålla.

Vi gör ett tydligt medskick till regeringen att vi förutsätter att regeringen i sitt fortsatta arbete eftersträvar att klimatredovisningar och klimathandlingsplaner är så utformade att de ger riksdagen bredast möjliga underlag. Dessutom understryker KU värdet av de underlag från expertorgan och myndigheter som tas fram inom ramen för det klimatpolitiska arbetet och att det är angeläget att regeringen om den i någon del gör en annan bedömning än expertorganen redogör för skälen bakom detta i sin rapportering till riksdagen.

Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om ett annat ärende i det här avsnittet där KU funnit brister. Det var när regeringen valde att avveckla den så kallade Renmarkskommittén. KU är kritiskt till hur regeringen valde att agera gentemot de samiska företrädarna när man beslutade sig för att lägga ned kommittén. Man gick ut med en nyhet i ett pressmeddelande. Först ett par dagar senare skickades inbjudan ut till de samiska företrädarna att delta i en konsultation om saken. Det är en konsultation som regeringen är tvungen att ha enligt konsultationslagen. Flera samiska företrädare uppfattade detta som om frågan redan var avgjord, eftersom pressmeddelandet hade gått ut dessförinnan.

KU fastslår att det hade varit lämpligt att skicka ut konsultationsförfrågan före eller åtminstone samtidigt med den mer allmänt inriktade informationen i pressmeddelandet. Dessutom är det viktigt att informationen i ett sådant pressmeddelande står i samklang med informationen i den förfrågan som skickas till samiska företrädare om konsultation. Här finns enligt utskottet skäl för regeringen att i fortsättningen överväga dels när i tid samiska företrädare ska bjudas in till en konsultation, dels hur regeringen formulerar sig i kommunikationen kring angelägenheter som rör samerna, i förhållande till konsultationslagen.