Protokoll 2024/25:131 Torsdagen den 12 juni

ärendedebatt / Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029
Anf. 108 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

I dag ska vi diskutera hur Sverige kan förebygga, upptäcka och hantera digitala angrepp på det som är särskilt viktigt för oss. Men jag vill börja med att lämna det digitala för det som är mycket jordnära.

En person som med glöd och engagemang har försökt att just förebygga, upptäcka och hantera angrepp på det viktigaste vi har i landet, nämligen den svenska demokratin, är Ulrica Schenström. I går lämnade hon oss. Många i den här kammaren har förlorat en människa som har bidragit till deras förståelse av världen och till deras plats i politiken som den ser ut i dag. Därför vill jag börja med ett tack till Ulrica för allt.

Med detta sagt vill jag fortsätta med att diskutera det betänkande vi har framför oss i dag. Först och främst vill jag säga tack till regeringen för att man har tagit fram en nationell strategi. Det är gott. Det behövs. Mycket mer behövs, kan man också säga.

Jag kan helt ärligt säga att jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att Centerpartiet är det enda parti som har tyckt att det finns tillräckligt många utmaningar med det här betänkandet för att man faktiskt ska komma med reservationer.

Sverige är under konstant attack, som det ser ut i dag. Varje vecka ligger Swish, Bank-id eller SVT nere. Sjukhus och Försäkringskassan ligger nere. Norrmejerier har legat nere. Elen har legat nere, liksom riksdagen. Vi är i krig, hade vi sagt om det var i den fysiska världen.

Vi tillåter helt avgörande tjänster att ligga nere varenda vecka. Det är faktiskt en skandal. Vi har tillsammans här i kammaren inte gjort tillräckligt. Men, som sagt, vi är det enda parti som i dagsläget har en tydlig cyberpolitik utöver det som regeringen har presenterat. Vi har ju lite synpunkter.

Fru talman! Vad är då de stora utmaningarna? Först och främst har man gett hela ansvaret för detta till FRA. Det är en utmaning att ge ansvaret för att hela samhället brett ska öka sin förmåga – vilket kräver enormt mycket samarbete, mycket kommunikation, mycket delning av också svår kommunikation och saker som kanske inte är så öppna – till Sveriges mest hemliga myndighet. Det är en utmaning. Många, också inom den mer hemliga världen, är väldigt oroliga för detta.

I USA gav man makten över detta område till NSA, som är den hemligaste myndigheten i USA. Sedan tog man bort det från NSA igen, för det funkade inte, för de kunde inte kommunicera. Hela deras kultur bygger på att hålla tyst, och nu skulle de alltså dela med sig. Det är en utmaning som är svår.

Vi har gång på gång lyft fram detta till regeringen, men varenda gång får vi svaret att det nog ska lösa sig. Men inget löser sig om man inte agerar för att få det löst. Detta är en enorm kulturutmaning för den myndighet som kanske är bäst i världen på att hålla käft.

FRA är fantastiskt. Alla andra länder använder våra förmågor när det gäller kabelmonitorering etcetera. Men FRA berättar ingenting. Ingen får veta vad som händer där utöver dem som man vill ska veta det. Den myndigheten ska nu sprida kunskap brett i samhället, till småföretag och så vidare för att de ska kunna öka sin motståndsförmåga. Det är svårt, för då ska myndigheten ha kontakt med hela samhället.

Konkurrenskraft, fru talman, är försvarskraft. Klarar vi inte att bygga ett samhälle som faktiskt fungerar hela vägen runt och som står emot, där vi fortsätter att få tillväxt tack vare att till exempel våra företag står emot, har vi ingen stark försvarskraft. Det är en jätteutmaning. Företagen har såklart en annan logik än försvaret.

Jag kan också ge ett annat exempel. Jag har förstått att det är en liten utmaning ibland när försvaret skickar kommunikation till vissa andra aktörer runt om i världen. Det gör man då med hela den hemliga apparaten, och sedan skickar de andra tillbaka med Signal, för det funkar ju. Men vi har en struktur i allt detta som är otroligt tung och bygger på att allting måste skyddas och vara hemligt. Men när vi då samtidigt ska öka kommunikationen med många andra parter blir det en stor utmaning.

Här behöver vi göra mer för att det ska bli enklare att göra rätt och enklare att få svar från myndigheterna. Hur Sveriges hemligaste och mest stängda myndighet ska lyckas skapa världens bästa och mest öppna samverkan ligger fortfarande i korten, och regeringen har fortfarande inget svar på hur man faktiskt ska göra. Det är en utmaning.

Fru talman! Sedan är det detta med bakdörrar i våra kommunikationsappar med mera. Enligt strategin, som vi alla ska diskutera här, är det helt avgörande att vi har en säker kommunikation i samhället. I en krissituation är det väldigt många som ska kommunicera med varandra. Det är kommuner och företag – det kan vara telekom och alla möjliga – som ska kommunicera för att det hela ska fungera. Då måste man ha säkra kommunikationsvägar som fienden inte får tillgång till.

Men regeringen vill förbjuda detta. De vill inte tillåta till exempel Signal framöver, som Ukraina använder hela tiden.

Centerpartiet har länge varit emot lagförslaget om det som kallas chat control, som kom från Socialdemokraternas kommissionär Ylva Johansson från början och som innebär att det ska installeras digitala bakdörrar i alla krypterade kommunikationstjänster, till exempel Signal men också Whatsapp och Imessage på Iphone.

Som tur är har chat control fastnat i EU:s lagstiftningshjul. Polen, som nu är ordförandeland, inser att det inte är vettigt. De har stoppat det, än så länge i alla fall. Vi får se vad som händer när Danmark tar över.

Men nu lägger regeringen fram ett lagförslag om samma sak – att det ska vara bakdörrar i alla våra kommunikationsappar. Man kan säga: Ja, men är det så farligt om polisen hela tiden kommer åt vad vi skriver om?

Först och främst är vi av den grundläggande uppfattningen att polisen inte har rätt till att per definition se allt vad jag eller någon annan i samhället gör. Det ska faktiskt krävas särskilda förutsättningar för att man ska kunna göra det. Ingen annan har rätt till det heller. Det tycker jag är en bra princip.

Men med regeringens förslag kan den kommunikation som vi, jag, svenska myndigheter och svenska företag vill hålla hemlig bli tillgänglig för tredje part med tekniskt kunnande. Jag kan garantera att Kina, Ryssland, Iran etcetera har tekniskt kunnande för det här. Det har visat sig att det är så. När USA införde liknande lagstiftning fick Kina till exempel tillgång till loggarna från Trumps telefoner – det gällde också Kamala Harris och JD Vance. Det kan man tänka sig har ett visst värde. Men det är den typen av lagstiftning som regeringen vill ha.

Det är därför Försvarsmakten och FRA är tydliga om vikten av tillgång till de totalsträckskrypterade kommunikationstjänsterna utan bakdörrar. De är jättetydliga. Försvarsmakten skriver själv i sitt svar på regeringens förslag att kravet på bakdörrar inte kommer att kunna uppfyllas. Jag kan citera: utan att införa sårbarheter eller bakdörrar som kan komma att nyttjas av tredje part.

Tredje part kan vara kriminella eller länder som inte vill Sverige väl, fru talman.

Det här är alltså det som regeringen vill införa.

Försvarsmakten har också konstaterat att underrättelsehotet mot Försvarsmakten är högt, och avlyssning av telefonsamtal och meddelanden är såklart ett känt tillvägagångssätt. Därför ska alla anställda, när det inte är superduperhemligt, använda Signal – som regeringen vill ska få bakdörrar, så att Kina, Ryssland etcetera kan komma åt detta.

Det är också så att Sveriges nationella cybersäkerhetscenter uppmanar oss alla att använda Signal till våra egna kommunikationer som är lite privata.

Vi i Centerpartiet vill precis som Försvarsmakten, fru talman, att svenska medborgare, myndigheter, företag etcetera ska ha tillgång till totalsträckskrypterade kommunikationstjänster utan installerade bakdörrar eftersom det är säkert. Det är ett måste för Sveriges säkerhet, som försvaret självt konstaterar.

Tillgång till säker kommunikation är även avgörande för journalister, som är en utmanad grupp nu för tiden, för visselblåsare, för oppositionspolitiker, för brottsoffer och för andra utsatta grupper. För många i andra länder är det jätteavgörande. Men regeringen vill stoppa det här. Därför frågar vi gång på gång om regeringen kommer att ändra sig och faktiskt lyssna på Försvarsmakten eller om regeringen kommer att fortsätta arbeta för att underminera Sveriges säkerhet genom att kräva att vi ska installera bakdörrar i våra säkra kommunikationsappar.

Det finns väldigt mycket mer att säga på det här området, men min talartid är ute.

Tack till regeringen för att man har tagit fram det här! Men ska vi göra det ordentligt behöver mer göras. Jag hoppas att vi kan samarbeta även i framtiden.