Herr talman! Jag fick ett mejl häromdagen från Caroline. Hon jobbar som assistent och har tre barn. Jag vill verkligen tacka för allt du gör och gjort för oss ensamstående mammor, skrev hon.

Hon har själv bara råd med ett mål mat om dagen nu för tiden. Barnen får avstå aktiviteter. Det kommer inte längre att bli någon glass på stranden eller något lördagsgodis, och tolvåringen kan inte hänga med kompisarna som han gjorde förut. Det gör ont i hjärtat. Man blir jätteledsen, skriver Caroline. Och barndomen får de aldrig tillbaka, minnena som skapas när vi är små – för min egen del var det bland annat simning, konståkning och fotboll, aktiviteter som lärde mig att vara en bra kompis och en lagspelare.

Den här regeringen tar barndomen ifrån barnen. Ebba Busch låter barn gå och lägga sig hungriga. Barnkalasen ställs in. Nästan 30 procent har matpriserna höjts med sedan Busch viftade med falukorven.

Vi har presenterat en rad förslag för att få ned matpriserna. Men regeringen och Sverigedemokraterna har stoppat förslag efter förslag. I stället sprang arbetsmarknadsminister Mats Persson och köpte aktier i matjätten Axfood samma dag som finansministern kallade till sig matjättarna. Han visste ju att finansministern inte skulle ställa några krav på sänkta priser. Och Persson fick en omedelbar värdeökning på sina aktier. Det är så de jobbar.

Lagom till sommarlovet blir många familjer, särskilt ensamstående, av med sitt bostadsbidrag. Regeringen och Sverigedemokraterna höjer avgiften på medicin med nästan 1 000 kronor. Energiministern och hennes myndighet har höjt elnätsavgifterna. Varselvågen i vården byttes till varselstorm. Barngrupperna på förskolorna växer, och marknadsskolan gör att pengar fortsätter rinna ur verksamheten.

Den här regeringen vill inte väl. Bakgrunden är enkel: Deras fokus ligger på att sänka skatten för de allra rikaste med nästan 50 000 kronor per person. Det betalas av de ensamstående mödrarna, av pensionärer i behov av medicin och av barnen på förskolan.

Men, herr talman, Sverige är ett starkt land. Vi har hög innovationskraft, stora företag etablerade i hela världen och en gemensam välfärd. Vi skulle kunna satsa på Sverige, på grön energi, på ny järnväg, på ökat bostadsbyggande, på alla som bor här i Sverige, på förskolan, på forskningen och på universiteten. Men inget av detta görs.

Var är satsningarna som ska kunna konkurrera om den gröna industrin med Kina och USA så att vi klarar klimatomställningen som ett rikare land? Det är vi som ska bygga framtiden. Sverige är en nation med industrivana, med tekniskt kunnande och med exceptionellt goda förutsättningar för energiproduktion. Hela världens förväntningar ligger på oss, men i stället är det fyra förlorade år för klimatomställningen.

Vi har en halv miljon arbetslösa, nästan värst i hela Europa, och 2 procent av de arbetslösa får tillgång till arbetsmarknadsutbildning – 2 procent. De flesta får inte ens tag på Arbetsförmedlingen när de hör av sig. Och i höst sänks akassan dramatiskt. Man kan inte tro att det är sant. Men Mats Persson är nöjd – en arbetsmarknadsminister utan större ambitioner än att handla med aktier.

Vi lever i världens bästa land, ett land byggt på sammanhållning och gemenskap. Men i dag har vi ett svagt ledarskap med en statsminister som inte klarar att anlita en säkerhetsrådgivare, ministrar och statssekreterare som bara jobbar för sina egna plånböcker, en regering som inte agerar mot välfärdskapitalister som suger ut skattepengar ur vården och ett sverigedemokratiskt stödparti som har växt ihop med Hells Angels och därför stoppar alla förslag på att ta tillbaka välfärden från välfärdskriminella.

Sverige kan bättre. Med en ny vänsterregering kan vi bygga trygghet, styrka och gemenskap för att Carolines barn ska få glass på stranden i sommar. Och vi vänsterpartister står beredda att göra jobbet.

(Applåder)