Fru talman! Som den som redan har lyssnat ett tag vet handlar dagens debatt om två redogörelser, eller berättelser. Den ena är regeringens skrivelse om verksamheten i den Nordatlantiska fördragsorganisationen – mer känd som Nato – under år 2024. Den andra är redogörelsen för den svenska delegationen till Natos parlamentariska församlings verksamhet under samma år. I delegationen är jag ordförande.

Den skrivelse som regeringen lämnat till riksdagen behandlar som sagt Sveriges första år som Natomedlem. Det är lätt att bli lite fartblind. Det är ingen liten sak – vilket flera talare har understrukit. Det är en historisk händelse att Sverige, efter många år med andra lösningar vad gäller säkerhetspolitiken, nu har blivit fullvärdig medlem av Nato.

Vi kan konstatera att Sverige har tagit sig an denna nya roll på ett mycket ambitiöst sätt. Vårt mål – att inom alliansen vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad – har bevisats redan under detta första år som medlem. När samtliga länder kring Östersjön, förutom Ryssland, nu är medlemmar i Nato finns bättre förutsättningar än någonsin tidigare för en djupare dialog, en djupare samverkan och en gemensam planering. Sverige står starkare med sina allierade i Nato.

Fru talman! Under detta första år som Natomedlem har Sverige på många områden och på många nivåer arbetat intensivt för att göra de förändringar som krävs. Detta är tydligast inom Försvarsmakten, men vi ska komma ihåg att det inte bara är Försvarsmakten som har gått med i Nato – det är hela Sverige.

Försvarsmakten påbörjade under år 2024 ett intensivt arbete för Sveriges deltagande i Natos multinationella brigad i Lettland. Syftet med denna är avskräckning samt försvar av den östra flanken. Den 18 januari i år gick de första svenska soldaterna från Södra skånska regementet i land, och de befinner sig i någon vecka till utanför staden Ādaži i Lettland. Detta kommer att roteras. Danmark tar över i ett halvår, och därefter kommer Sverige och de svenska soldaterna tillbaka.

Inte nog med detta. De återkommande sabotagen mot kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön fick Nato att etablera operationen Baltic Sentry med syfte att förstärka sjöövervakningen. Sverige deltog med korvetter, stödfartyg och radarspaningsflygplan. Sverige och Finland meddelade i september att det blir Sverige som ska leda Natos kommande framskjutna närvaro i Finland.

Sverige deltog också i övningen Steadfast Defender – den största övningen sedan kalla kriget. Alla Natos medlemsländer deltog. Det var 90 000 soldater och sjömän som deltog. Detta gav en tydlig signal om Natos styrka och enighet.

Till alldeles nyligen var svenskt stridsflyg baserat i Polen. Där ingick man i Natos förstärkta incidentberedskap för att säkra det fria luftrummet. I detta fall var det ett riksdagsbeslut som möjliggjorde att regeringen kunde ställa olika svenska väpnade styrkor till förfogande.

Sverige har i stor omfattning och på olika sätt naturligtvis också bemannat staber och arbetsgrupper med diplomater, experter och officerare för att till fullo få den insyn och de påverkansmöjligheter som medlemskapet i alliansen innebär.

Fru talman! Sverige anslöt sig till Nato den 7 mars 2024. Denna anslutning innebar också att vi fick ett fullvärdigt medlemskap i Natos parlamentariska församling. Det är den organisation där de 32 medlemsländernas parlamentariker träffas regelbundet.

Innan dess var riksdagen associerad medlem i den parlamentariska församlingen i drygt 20 år. I dag är det dock första gången som det hålls en kammardebatt om verksamheten i denna parlamentariska församling.

En ny delegation till den parlamentariska församlingen utsågs i april 2024. Den har medlemmar från riksdagens samtliga partier. I och med att Sverige blev fullvärdig medlem har delegationen också utökats från fem ordinarie ledamöter och fem suppleanter till sju ordinarie ledamöter och sju suppleanter. Medlemskap i delegationen innebär rösträtt i församlingen och möjlighet att kandidera till olika poster, till exempel rapportörer eller andra funktioner i församlingens utskott.

I församlingen bedrivs arbetet i fem utskott och en plenarförsamling med 281 ledamöter. Man kan ju fundera på vad verksamheten syftar till. Jo, den syftar till att kunna diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet.

Samarbetet mellan Nato och den parlamentariska församlingen befästs bland annat genom att Natos generalsekreterare deltar i församlingens sessioner, redogör för alliansens verksamhet och svarar på frågor från parlamentarikerna.

Nato firade under förra året 75 år som organisation. Detta uppmärksammades särskilt under Natos toppmöte i Washington, USA, i juli förra året och har även uppmärksammats här i riksdagen. Under förra året fortsatte Natos parlamentariska församling naturligtvis att förbereda sig inför toppmötena, och det har man gjort även i år.

De viktigaste frågorna, för att sammanfatta, är att församlingen fortsätter att kraftigt fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bekräfta sitt starka stöd för Ukraina genom deklarationer och resolutioner. Församlingen har också fortsatt att understryka vikten av att de demokratiska värderingar som utgör grunden för försvarsalliansen ska vara vägledande vid Natos transformering och har upprepat uppmaningen att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens vid Natos högkvarter.

Församlingen håller två sessioner per år, en på våren och en på hösten. Vi har redan hunnit ha en vårsession i år, som vi får prata om nästa år, när nästa redogörelse kommer. Men bara för att säga någonting om vad som har stått högst upp på dagordningen är det som sagt fortsatt starkt stöd till Ukraina och vikten av att medlemsländerna spenderar minst 2 procent av bnp på sitt försvar. Vi vet också att den siffran högst troligt kommer att höjas vid det kommande toppmötet. Det är en fråga som diskuteras livligt. Det handlar om att ta ansvar för säkerheten och att alla medlemsländer måste ta det ansvaret.

Det är också diskussioner och resolutioner med anledning av oron för det växande Kina, vad gäller både teknisk utveckling och det faktum att Kina motarbetar den regelbaserade världsordningen. Det är också stort fokus på att fortsätta utveckla partnerskap med länder utanför medlemskretsen. Det handlar om att utveckla samarbeten inte minst i Natos grannskap, såsom på västra Balkan, och med länder söder om Medelhavet.

Fru talman! Slutligen vill jag vad gäller delegationen säga att vi kommer att fortsätta vara en aktiv part i den parlamentariska församlingen. Verksamheten i församlingen är en viktig del i det som utskottet också framhåller i betänkandet – det gör även försvarsutskottet i sitt yttrande – nämligen behovet av att riksdagen har insyn i och inflytande över Natofrågor.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)