Herr talman! När vi i dag debatterar strategisk exportkontroll, denna till synes tekniska fråga om regelverk, klassificeringar och tillståndsprövningar, gör vi det i en tid då världen brinner, då Europas säkerhet skakas i sina grundvalar, då ett suveränt demokratiskt land – Ukraina – för fjärde året i rad kämpar för sin frihet och sin rätt att existera mot ett Ryssland som försöker förändra den regelbaserade världsordningen och inte respekterar något liv, inte ens de egnas.
När det svenska utrikesutskottet våren 2023 besökte Ukraina upplevde vi det största flyganfallet som Kiev dittills hade upplevt. Vi och Kievborna överlevde attacken tack vare det luftvärn som sköt ned allt som de förhatliga ryssarna skickade mot Kiev den natten. Den stolthet som fullkomligt lyste ur de ukrainska soldaternas ögon när de visade filmer på hur de hade skjutit ned varenda missil, robot och drönare kommer jag aldrig att glömma.
Jag kommer inte heller att glömma den tacksamhet de visade de länder vars skänkta luftvärnssystem gjorde det möjligt. Inte heller glömmer jag den förtvivlan som stockade sig i halsen på mig vid tanken på vad som hade hänt om de misslyckats. Den känslan och den vreden återkommer vid varje nyhetsrapportering om Ukraina.
Vi visste utan tvekan vad vår uppgift var när vi kom hem: Ryssland ska ut ur Ukraina. Ukraina ska få den hjälp de behöver så länge det krävs. Svensk försvarsförmåga ska bli både stark och farlig.
Sedan dess har det heroiska folket i Ukraina visat upp en exceptionell motståndskraft, och både riksdag och regering i Sverige har varit ett solidariskt föredöme. Med hjälp av svensk försvarsindustri och en svensk försvarsmakt som vet vad som krävs har vi kunnat vara en del av Ukrainas motståndskraft.
Regeringen har efter riksdagens godkännande beslutat att lämna betydande militärt stöd till Ukraina. Det mesta av det här stödet har krävt ISP:s tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Sammantaget beviljade ISP 52 utförseltillstånd under 2024 rörande statliga donationer av krigsmateriel från Sverige till Ukraina. Därutöver beviljades 30 utförseltillstånd som rör direktförsäljning från svensk försvarsindustri av krigsmateriel till Ukraina. Vid 19 tillfällen under året har dessutom andra länder som innehar svensktillverkad krigsmateriel fått rätt att donera dessa materiel till Ukraina.
Det vi ger till Ukraina har inga röda linjer, som en del andra länder har. Det står Ukraina fritt att använda dessa som de vill, med största möjliga verkan i målet. I övrigt är Sveriges exportkontroll en av de striktaste i världen. Det härrör från kalla kriget, när Sverige var alliansfritt och inte skulle göra sig beroende av någon annan stat för vårt försvar. Vi var tvungna att bygga vår egen försvarsindustri stark – och som det har byggts! I dag kan vi stoltsera med en icke-statlig försvarsindustri som producerar bland den vassaste, smartaste och farligaste försvarsmateriel som världen skådat i alla domäner.
Svenska vapen är en garant för fred i Sverige. Därför är det en stark uppmaning till svenska banker, kreditinstitut och fonder, speciellt de som handhar svenska skattepengar, att investera i svensk försvarsindustri för en hållbar fred och en regelbaserad ordning.
Ryssland kommer nämligen inte att stanna i Ukraina. Det är här, i solidariteten med det ukrainska folket, som hjärtat i vår säkerhetspolitiska hållning måste finnas. Deras kamp är Europas, och det är i den andan som vi nu måste förstå varför en tydlig, ansvarstagande och förutsägbar exportkontrollpolitik är avgörande.
Herr talman! Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll visar tydligt att Sverige tar sitt ansvar både som militärt alliansland, som rättsstat och som leverantör av teknologi som måste användas med respekt, med eftertanke och i försvar av friheten. Moderaterna står bakom detta och anser att exportkontrollpolitiken måste bygga på både säkerhet och rättssäkerhet men också principfasthet.
Vår försvarsindustri, från de stora, internationella, välkända företagen till de mindre, innovativa och högteknologiska entreprenörerna är fortfarande en helt avgörande del av Sveriges säkerhet. De utvecklar inte bara vapensystem utan även idéer, teknologier och samarbeten som stärker vår motståndskraft. Deras kompetens är en resurs inte bara för Sverige utan för hela vår gemenskap inom Nato och EU. Det är också därför vi måste vara tydliga med att exportkontroll inte får bli ett verktyg för symbolpolitik. Exportkontrollen måste vara tekniskt grundad, folkrättsligt förankrad och säkerhetspolitiskt nykter.
Det finns de i den här debatten som vill se fler generella förbud, fler listor och fler politiska signaler. Men vår uppgift är inte att skicka signaler. Vår uppgift är att fatta beslut som håller för internationell granskning, som stärker vår trovärdighet och som i verkligheten bidrar till fred och säkerhet.
Herr talman! Vi måste också våga tala om det krig som inte syns i rubrikerna – kriget vars mål är att splittra oss, bryta banden mellan likasinnade demokratier, så misstro och skapa rädsla. Det kriget förs inte med blanka vapen eller missiler utan med lögner, desinformation, cyberattacker och finansiell utpressning. Vi ser till och med hur svenska riksdagspartiers höga företrädare använder sig av lögner för att misskreditera sina motståndare. Så bygger vi inte svensk säkerhet.
Här måste vi därför stå fasta. Vi måste vara som Ukraina – beslutsamma och motståndskraftiga.
Vi ska stå upp för en exportkontrollpolitik som inte gör avkall på våra principer men heller inte låter vår industri och våra partner lida för att vi är rädda för att fatta svåra beslut, för ibland är det svåraste beslutet att säga ja. Vi litar på vårt system. Vi litar på ISP, våra lagar och våra internationella förpliktelser.
Ukrainas kamp för överlevnad visar att vår frihet kräver motståndskraft. Sveriges exportkontroll är en del av den motståndskraften, och det ska den fortsätta att vara. Därför ställer sig Moderaterna bakom utskottets förslag i dess helhet. Jag yrkar bifall till det.