Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att människor inte ska utsättas för ekonomiskt våld.

Jag vill börja med att tacka Sofia Amloh för frågan och engagemanget i ett ämne som är angeläget för regeringen.

Regeringen uppmärksammar arbetet mot ekonomiskt våld i åtgärdsprogrammet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026, som beslutades i juni 2024 (A2024/00869). Det är en viktig del av lämnaprogrammet, som är en satsning för att göra det lättare att lämna destruktiva relationer. I åtgärdsprogrammet anges att begreppet psykiskt våld omfattar ekonomiskt våld och att ekonomiskt våld kan utgöra en våldsform i sig.

Den nuvarande nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor gäller åren 2017–2026. Eftersom strategiperioden är på väg mot sitt slut tillsatte regeringen 2023 en utredning om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen tog den 7 mars 2025 emot slutbetänkandet Frihet från våld, förtryck och utnyttjande – En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter (SOU 2025:28). I slutbetänkandet lyfter utredningen bland annat fram att skyddet mot ekonomiskt våld behöver stärkas. Regeringen har skickat betänkandet på remiss.

Regeringen har ända sedan den tillträdde agerat kraftfullt för att motverka ekonomiskt våld. Förra året tillsattes en utredning som ska se över regelverket kring bodelningsprocessen. En central del i utredningens uppdrag är att se till att den som fördröjer eller obstruerar bodelningen – och på så vis utövar ekonomiskt våld – ska drabbas av kraftfulla sanktioner.

Regeringen har även stärkt det hyresrättsliga skyddet för den som utsätts för våld av en närstående. Ändringar i lagstiftningen som trädde i kraft i juli 2024 innebär bland annat att hyresgäster som begår brott mot en närstående ska kunna sägas upp i större utsträckning. De innebär även förstärkta möjligheter för den brottsutsatta att få ta över hyresavtalet för egen del och bättre förutsättningar för en brottsutsatt hyresgäst att få behålla hyresavtalet vid en uppsägning.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Konsumentverket, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Statens servicecenter i uppdrag att sammanställa och sprida information om ekonomiskt våld till sina målgrupper. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att ge stöd till myndigheterna, bland annat i att säkerställa att det finns kunskapsbaserade rutiner och arbetssätt för att hänvisa våldsutsatta till rätt stödinstans. Uppdraget ska samordnas med Skatteverkets och Kronofogdemyndighetens pågående insatser mot ekonomiskt våld.

Vidare har regeringen låtit Justitiedepartementet ta fram ett utkast till lagrådsremiss om en särskild straffbestämmelse om psykiskt våld, som remitterades alldeles nyligen, den 20 maj 2025. Utkastet innehåller förslag om att det ska bli straffbart att upprepat utsätta en annan person för vissa kränkningar, till exempel otillbörlig övervakning av någons ekonomiska förehavanden, om kränkningarna sammantagna har varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens beslut att granska om staten arbetar effektivt för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer och har tagit emot rapporten Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer, som publicerades den 10 april i år. Regeringen kommer att inkomma med en skrivelse till riksdagen senast den 10 oktober 2025. Där kommer vi att beskriva hur Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer omhändertas, och just den processen föregriper jag inte.