Fru talman! Låt mig börja med att kommentera ett av Markus Kallifatides påståenden som gäller förenklingarna och lättnaderna för att bygga studentbostäder. Det är inte så att det här blir mindre flexibelt. Det blir mer flexibelt, fru talman, vilket bygger på att inte alla lägenheter behöver vara tillgänglighetsanpassade. 20 procent av lägenheterna ska vara det, vilket är högt över det behov som i dag finns, och det möjliggör för den som är i behov av en tillgänglighetsanpassad studentlägenhet att få det.

Det som är viktigt att understryka är att besökstillgängligheten ska vara god så att man kan hälsa på någon som bor i en studentlägenhet där den boende själv inte har behov av tillgänglighetsanpassad lägenhet men där den som besöker har det behovet. Detta är någonting som fungerar väl i Norge, och det fungerar även väl i Finland, som har en betydligt lägre siffra än vad Sverige har.

Som jag sa, fru talman, innebär det här att kostnaderna kan sänkas väsentligt. Flexibiliteten ökar, och man kan helt enkelt planlägga våningsplanen på ett sätt som gör att man kan få ut fler studentlägenheter per våningsplan. Detta är förstås viktigt i ett land som Sverige, som är en kunskapsnation och ska fortsätta att vara det.

När det gäller Boverkets bedömning sa jag precis detta i mitt svar, fru talman: Regeringen och jag delar i stort Boverkets bedömning av behovet av nya bostäder under perioden 2024–2033. Man måste, precis som Boverket, se de olika aspekterna av hur det beräknade behovet är uppbyggt. Jag lyfte även fram att upp- och nedgångar i barnafödandet inte får effekt på bostadsbehovet förrän kanske 20 år senare. Det är därför viktigt att ha en långsiktighet i detta. Jag ser därför ingen anledning att ifrågasätta Boverkets bedömning, tvärtom.

Fru talman! När det gäller vilka åtgärder som ytterligare kan vidtas, och som jag inte tog upp i mitt svar, är en viktig del att öka småhusbyggandet i Sverige. Vi vet att väldigt många vill bo i småhus. Vi vet att nyproduktionstakten för småhus är låg jämfört med i andra EU-länder. Regeringen har tillsatt en egnahemskommissionär med uppdrag att arbeta med detta. Stefan Attefall ska snart leverera sin andra delrapport och redovisa arbetet så här långt och också de orsaker han bedömer ligger bakom nedgången som vi ser i relation till andra EU-länder.

Många som i dag bor i hyreslägenhet, bostadsrätt eller lägenhet över huvud taget berättar i olika undersökningar – bland annat Hyresgästföreningens egen, tror jag – att de gärna hade bott i småhus om den möjligheten funnits. Därför ser vi det som ett mycket viktigt strategiskt arbete att möjliggöra för fler att få foten över tröskeln till det egna småhuset. Det kan vara ägt, som många vill, eller hyrt. Vi ställer inte olika upplåtelseformer mot varandra.

Jag tror att det är viktigt att underlätta för fler att flytta till småhus och förverkliga den boendedrömmen. Det gör också att lägenheter frigörs för exempelvis den som i dag står i en kanske väldigt lång bostadskö till att flytta in i en hyreslägenhet. Man kan föreställa sig att det skulle vara ett boende som många kan trivas med och där hyrorna kan vara lägre än i nyproducerade hyresrätter.

Regeringen har också vidtagit åtgärder för att införa presumtionshyror, som är en viktig del för att få ihop kalkylerna för att bygga bostäder. Jag skulle kunna fortsätta längre, men min talartid är slut.