Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig vilken bedömning jag och regeringen gör av behovet av byggande av nya bostäder under perioden 2024–2033. Markus Kallifatides har även frågat mig om jag och regeringen anser att hittills vidtagna åtgärder är tillräckliga för att uppnå det behov av byggande av nya bostäder som jag och regeringen ser och, om inte, vilka kompletterande åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta.

I december förra året genomförde Boverket nya beräkningar av det nationella och regionala behovet av bostäder för perioden 2024–2033. Enligt Boverkets beräkning behöver drygt 523 000 nya bostäder tillkomma de närmaste tio åren fram till och med 2033. Då ingår drygt 151 000 bostäder som anses behöva täcka upp för ett bedömt historiskt underskott i bostadsbyggandet samt drygt 51 000 bostäder för att skapa en så kallad bostadsreserv. Resterande drygt 320 000 bostäder är behovet utifrån hushållsutveckling och beståndsutveckling. För att hålla jämna steg med hushållsutvecklingen bedömer Boverket alltså att det i genomsnitt behövs drygt 32 000 nya bostäder per år fram till 2033.

Boverkets reviderade behovsbedömning är en markant minskning jämfört med Boverkets bedömning tre år tillbaka i tiden. Minskningen beror på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren och till stor del på att Statistiska centralbyrån reviderat ned sin befolkningsframskrivning för Sverige, detta då vi ser tydligt lägre födelsetal i Sverige samtidigt som invandringen har minskat. När befolkningsökningen blir lägre påverkar det naturligtvis bostadsbehovet på sikt.

Regeringen och jag delar i stort Boverkets bedömning av behovet av nya bostäder under perioden 2024–2033. Man måste också, precis som Boverket, se de olika aspekterna av hur det beräknade behovet är uppbyggt. Även med en markant minskning av behovet kvarstår det faktum att ett fortsatt tillskott av nya bostäder är avgörande för att möta hushållsutvecklingen. Det är viktigt att poängtera att lägre födelsetal inte omedelbart leder till minskat behov och efterfrågan av bostäder, eftersom barnkullarna som föds i dag flyttar hemifrån först om ungefär 20 år. Omvänt leder inte ökad barnafödsel omedelbart till ett utökat bostadsbehov. På kortare sikt kommer i stället andra faktorer, såsom migration och in- och utflyttning mellan regioner, att ha större betydelse för bostadsbehovet. Även om det i vissa delar av landet rapporteras om ett överskott och tomma lägenheter är behovet av nya bostäder fortsatt stort i andra delar av landet, till exempel i våra växande storstadsregioner.

Vad gäller de åtgärder som har vidtagits hittills vill jag understryka att regeringen har initierat ett stort antal insatser för att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande i hela landet. Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden, bland annat genom regelförenklingar, för att Sverige ska vara bättre rustat och för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande när konjunkturen normaliseras.

Flera viktiga åtgärder är på väg att träda i kraft inom kort. Redan den kommande månaden börjar ett par av dessa gälla. Den 1 juli 2025 träder Boverkets nya byggregler i kraft. Reglerna blir färre och utformas som funktionskrav. Boverkets bedömning är att deras nya byggregler på sikt kan komma att leda till innovation och teknisk utveckling med snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som följd. Den 1 juli 2025 träder även lagändringar i kraft som innebär lättnader i byggkraven för studentbostäder, vilket väntas resultera i sänkta kostnader per bostad. Enligt Boverkets beräkningar kan kostnaden minska med mellan 30 000 och 46 000 kronor per studentbostad.

Regeringen och jag bedömer att de åtgärder som nu vidtas väsentligt förbättrar förutsättningarna för bostadsbyggande och utgör viktiga steg för att möta det behov av nya bostäder som vi ser. Vi följer samtidigt utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet noga och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.