Herr talman! Det nordiska samarbetet är mycket nära och mycket vitalt. Det är väldigt prioriterat av den svenska regeringen såväl som av den danska regeringen, den finska regeringen och den norska regeringen. Vi regeringar har gett i uppdrag åt våra myndigheter att ingå ett samförståndsavtal i en grupp som heter NTPC, Nordic Transport Preparedness Cooperation. Det är många förkortningar när det gäller den här typen av frågor. Men den bygger i grund och botten på ett samarbete som Sverige och Finland har haft under många år, som i sin tur bygger på ett samplaneringssystem som Sverige har utvecklat för godstrafiken också för att identifiera fredstida flaskhalsar. Det är ju viktigt ur beredskapssynpunkt.

Nu arbetar vi gemensamt. Trafikverket är myndigheten som leder arbetet från svensk sida. Man arbetar med Finland och Norge, inte minst när det kommer till väst-östliga förbindelser i den delen. Men det är förstås också högaktuellt för Finland med kopplingarna söderut på den svenska sidan, eftersom den finska gränsen österut av mycket naturliga skäl är avskuren. Detta är alltså i allra högsta grad prioriterat.

Det står inte i motsats till att Trafikverket har valt att inte upphandla nattågstrafik på en specifik sträcka. Det innebär inte, fru talman, att all nattågskapacitet avvecklas. Det är självklart viktigt att det finns spårkapacitet, redundans och robusthet i den svenska järnvägen samt vagnar som snabbt skulle kunna ställas om och användas för truppförflyttningar och även för mobila sjukhus.

Jag har själv varit i Kiev vid två tillfällen sedan krigsutbrottet, och där har jag varit ombord på just ett sådant tåg. Minuterna efter att skadade från fronten evakuerats och lastats av tågvagnarna fick jag gå ombord och se hur väl de fungerade för att rädda liv på människor. Det här är transporter som bokstavligt talat räddar liv.

I det samarbetet med Ukraina vill de lära sig mer av oss hur man kan bygga robust järnväg, men jag tror att vi har väldigt mycket att också lära oss av våra ukrainska bröder och systrar. Det är ungefär 100 000 människor sedan krigsutbrottet som har transporterats på det här sättet i tågvagnar. Det kan vara sittvagnar och nattågsvagnar som snabbt byggs om för att kunna transportera skadade personer i ett sådant läge.

Detta behöver vi i den här kammaren förstås gemensamt tala om. Det är någonting som jag ofta återkommer till i dialog med trafikutskottets ledamöter och trafikutskottets ordförande. Det är viktigt att vi har en bred samsyn kring detta. Det upplever jag att vi har.

När det gäller den specifika fråga som ledamoten har ställt, fru talman, har jag pekat på vilka bedömningar Trafikverket har gjort kring upphandlad trafik i just det här fallet. Men det står inte i motsats till alla de andra åtgärder som nu görs. Det är inte minst viktigt att rusta upp svensk infrastruktur och underhållet på den svenska järnvägen, så att vi har en robust järnväg både i fredstid och i ett läge med höjd beredskap. Där pågår ett mycket intensivt arbete.

Fru talman! Som jag sa är det i år rekordmånga underhållsarbeten – 1 700 underhållsåtgärder – som genomförs på den svenska järnvägen för att man ska kunna lita på att det kan vara tillgänglighet och framkomlighet i vårt avlånga land.