Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det vittnar om en förståelse för den situation som faktiskt råder.

År 2023, alltså för mer än två år sedan, kom Trafikanalys slutsatser till följd av det uppdrag man fått av regeringen 2021. Man skrev då att ”färdtjänsten inte fullt ut uppfyller sin avsedda roll som ett komplement till kollektivtrafiken.” Man skrev vidare: ”Tillämpningen av lagen avviker i några avseenden från förarbetenas intentioner och har skärpts flera gånger sedan lagens tillkomst. Det handlar framför allt om att sökandens avstånd till närmaste hållplats inte beaktas i rättspraxis. Om avståndet överstiger något hundratal meter behöver inte färdtjänst beviljas.

Utöver detta har det i senare praxis utvecklats krav på sökanden att resträna, samt att ha ledsagare i kollektivtrafiken, vilket bland annat har drabbat synskadade och andra personer med orienteringssvårigheter.”

Jag vill inflika att vi fortfarande väntar på att få utredningen om ledsagning i särskild lagstiftning, som det beslutades om genom ett tillkännagivande i fjol.

Trafikanalys bedömer att detta avviker från det funktionshinderspolitiska målet, och utredningen utmynnade i att man föreslår en lagändring för att skillnader i tolkning åtminstone delvis ska kunna mötas med tydligare regelverk.

Det är inte bara Trafikanalys som har iakttagit de orättvisor som drabbat redan svårt utsatta personer, utan även FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) har riktat kritik mot Sverige för hur ansökningar om funktionsstöd hanteras. Kritiken gäller bland annat fall där färdtjänst eller motsvarande stöd avslås och är en del i en bredare kritik mot försämringar i rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Jag tycker att Trafikanalys utredning är väldigt välskriven och förtjänar ett bättre öde. Jag hoppas att den ska beaktas i Regeringskansliet och att man kommer med ett förslag till lagändring.