Herr talman! Även jag vill ta upp frågan om UNRWA och debatten som har skett under långhelgen om huruvida Sverige skulle vara det enda EU-landet eller inte. Det verkar råda oenighet på Utrikesdepartementet. Det sades först att det var sex andra EU-länder som hade dragit in sitt stöd. Sedan sa utrikesministern att det var tre andra.

Det råder i varje fall oklarhet i den svenska regeringen om hur många länder det är eller inte. Men det spelar faktiskt ingen roll, herr talman. Jag bryr mig inte så mycket om vad andra EU-länder gör. Jag är riksdagsledamot i Sverige. Jag kräver att Sverige återupptar stödet till UNRWA, som är den enskilt viktigaste organisationen för palestinska flyktingar just nu.

Vi talar om uppemot 60 000 döda palestinier. Vi talar om människor som blir fördrivna till södra Gaza för att få humanitär hjälp, och sedan blir de beskjutna. Det är en fruktansvärd utveckling. Vi behöver inte stå här och dividera om vilka EU-länder som har gjort vad. Jag kräver att Sveriges regering nu återupptar stödet till UNRWA. Det är det krav som vi socialdemokrater har ställt.

Vi kan också konstatera att regeringen har haft en väldigt märklig inställning om det är så att man faktiskt stöttar en tvåstatslösning. Det blir väldigt märkligt att sitta och säga att vi försöker att dra inrikespolitiska poänger och att vi skulle ha andra syften än att skydda palestinska liv. Det handlar om att Israel ska avsluta en olaglig ockupation som har pågått alltför länge.

Herr talman! Om vi tittar på regeringens agerande kan vi se att det första man gjorde efter den 7 oktober var att man drog in stödet till demokratirörelsen i Palestina. Det är kanske den största motståndskraften till Hamas. Sedan tog det ganska lång tid för regeringen att kräva ett eldupphör. Tobias Billström sa i december i den här kammaren att Israel hade rätt att försvara sig, och att det just då inte var aktuellt att uttala sig om ett eldupphör. Då var det 6 000 döda.

Man har avstått från att i FN rösta om ett slut på Israels olagliga ockupation. Nu drar man in stödet till UNRWA. Man har fortfarande inte fördömt krigsbrotten i Gaza och på Västbanken. Man har dessutom slutat finansiera följeslagarprogrammet, som framför allt skyddar palestinska barn från extrema bosättare. Det programmet har man helt och hållet slutat finansiera.

Vi har dessutom en statsminister som beställer vin från ockuperad mark när han har middagsbjudningar. Vi ska inte handla med varor från ockuperad mark, herr talman. Det undergräver tvåstatslösningen. Det undergräver den palestinska staten.

Som jag sa i mitt tidigare inlägg är det bra att regeringen har blivit skarpare i sin kritik. Men jag kan också konstatera att det krävdes uppemot 60 000 döda för att det skulle ske.

Jag kommer därför tillbaka till det Håkan Svenneling tog upp om FN:s princip om Responsibility to Protect. Man har åtagit sig att förhindra folkmord, krigsbrott, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Utifrån de exempel som jag tagit upp tidigare menar jag att Sverige tyvärr har misslyckats med att göra det.

Det vi ser just nu är bland de värsta brotten. Vi har en utrikesminister och en biståndsminister som verkar vara mer intresserade av vad andra EU-länder håller på med än av att själva agera. Det tycker jag är anmärkningsvärt.

Vi kräver att man återupptar stödet till UNRWA, att man driver på för att frysa handelsavtalet med Israel och att man fördömer krigsbrotten som vi får ta del av varenda dag.

Sveriges röst i omvärlden är för låg. Det kommer att vara en skamfläck i historien att vi inte gjorde mer för att förhindra krigsbrott och inte lade all vår kraft på att förhindra ett folkmord.