Protokoll 2024/25:128 Måndagen den 9 juni

interpellationsdebatt / Svar på interpellationerna 2024/25:701 och 703 om kriget i Gaza och Sveriges agerande
Anf. 51 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Den israeliska regeringens så kallade säkerhetskabinett beslutade den 4 maj att den pågående offensiven i Gaza skulle utvidgas. Det innebär bland annat mobilisering av tiotusentals militärer, så kallade reservister. Planen är enligt israeliska medier att erövra Gaza och hålla territorierna under obestämd tid.

Israels högerextrema minister Bezalel Smotrich har sagt: Vi kommer att sluta att vara rädda för att använda ordet ockupation. Enligt uppgifter är planerna att samla Gazas hårt prövade civilbefolkning i de södra delarna av Gaza i ett hoppackat center.

Är detta ett folkmord eller inte? Det är väldigt uppenbart att genom svält och militära attacker riktade mot det blockerade Gaza, som har varit blockerat i 20 år, riktar man in sig på den palestinska befolkning som finns där.

Jag har inte tagit det någonstans ur luften. Det är Amnesty, Läkare Utan Gränser, Human Rights Watch, FN:s särskilda experter samt Irland och Spanien som har konstaterat att det pågår ett folkmord.

Utrikesministern var ändå inne på att Responsibility to Protect, ansvar och skyldighet att skydda mot folkmord, ingår i vårt uppdrag. Oavsett hur vi väljer att definiera det har vi ett ansvar att motverka att folkmord sker.

Herr talman! Som jag var inne på i mitt första inlägg bordades båten Madleen i natt under sitt försök att nå Gaza med nödhjälp. Jag undrar därför om utrikesministern kommer att kräva att båten Madleen och dess besättning ska friges, om utrikesministern kräver respekt för aktivisternas rätt till en säker passage i enlighet med internationell rätt, om man aktivt skyddar Greta Thunberg från eventuella övergrepp från Israels sida och om man offentligt uttalar stöd för att humanitära insatser och civil hjälp ska komma Gaza till del och fördömer varje försök att stoppa detta med våld.

Herr talman! Utrikesministern valde också att resa till Israel, som hon var inne på, efter det att Israel bröt vapenvilan i Gaza. I sin kommunikation efter utrikesministerns besök lyfte den israeliska regeringen fram ministern och Sverige som ett gott exempel, då den svenska regeringen stoppat allt stöd till FN-organet UNRWA, som sedan 1948 ansvarar för palestinska flyktingars sjukvård och utbildning. Jag undrar hur ministern ser på att hon används i israelisk propaganda.

Under den gångna långhelgen förekom det något slags bråk i sociala medier. Utrikesministern är tillsammans med sin kollega biståndsministern uppenbarligen sura över att man i medierna skriver att det bara är Sverige och USA som helt stoppat utbetalningar till UNRWA. De försöker att framställa det som att de gör massor genom att ge stöd till andra biståndsorganisationer i Gaza.

Problemet för ministern är dock verkligheten. Även om andra länder har riktat hård kritik mot UNRWA ges ändå fortsatt ekonomiskt stöd till organisationen, och man har återupptagit tidigare utlovade betalningar som frusits. I till exempel Nederländerna, som har nämnts av utrikesministern själv i debatten, har man beslutat att trappa ned stödet på längre sikt. Men samtidigt har man betalat ut stora summor till UNRWA i år.

Varför är det så viktigt att Sverige nu stöder UNRWA? Organisationen riskerar att stå helt utan pengar redan i sommar. Det kommer att få konsekvenser inte bara i Gaza, utan regeringens politik drabbar också palestinska barn på Västbanken, i Libanon, i Syrien och i Jordanien.

UNRWA är som vi har hört den största organisationen och den med starkast lokal närvaro. Att stödja UNRWA är också att ge politiskt stöd genom FN-resolutionerna 194 och 302 om palestiniers rätt till sjukvård och utbildning och rätt till att återvända.

Israels politik handlar om att undergräva dessa resolutioner. Det är ett ställningstagande som jag tyvärr tror är det egentliga skälet till att den svenska högerregeringen inte vill stödja UNRWA.