Fru talman! Jag håller absolut med. Det är klart vi ska titta på finansieringen. Vi har ju lyft frågan – jag vet inte i hur många år vi har drivit den. Det är glädjande att vi äntligen har landat i vad som kommer att bli en utredning. Jag hoppas att den blir så pass bra den bara kan bli. Det kommer att bli ett effektivt vapen mot de här krafterna.

Men än en gång: Dessa byggen pågår ju nu. Om det byggs till exempel moskéer med uppenbara kopplingar till salafismen, en av de värsta formerna av islam, kan man säga nej till dessa byggen. Om det finns moskéer med kopplingar till turkiska islamister kan man säga nej också till dem. Man behöver inte godkänna dem.

Vi ska såklart vara stolta över vår demokrati och vår yttrande- och religionsfrihet. Men jag hävdar att den primärt är till för oss och för våra medborgare. Den ska inte vara till för krafter i andra länder som kommer hit med målet att använda den för att ta den ifrån oss. Det är någonting helt annat. Vi måste våga försvara vår demokrati mot de krafter som vill ta den ifrån oss och göra det kraftfullt.

Det är bara att göra en sökning på nätet och skriva ord som ”moské” och liknande för att hitta moskéer där det sprids fruktansvärda budskap. Det är antisemitiska budskap, antidemokratiska budskap, våldsförespråkande budskap och kvinnofientliga tankar, idéer och budskap. Det finns uppmaningar att döda judar eller att straffa och döda homosexuella. Det här förekommer i en lång rad moskéer, även i dem som man kanske primärt inte sammankopplar med den sortens länder.

Det här är ett bredare problem, och jag hävdar att det är ett generellt problem. Det är en regel snarare än ett undantag, och då krävs det mer än att bara se över finansieringen. Det är ett verktyg. Men tiden börjar rinna ut, och jag beklagar att vi inte kan vara överens om det.