Protokoll 2024/25:128 Måndagen den 9 juni

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2024/25:614 om de medicinska behoven i Gaza
Anf. 11 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Jag tackar de ledamöter som lyfter den här frågan.

Vi är helt överens om att kräva omedelbar vapenvila och omedelbart humanitärt tillträde – och inte ett litet tillträde. Enstaka lastbilar har fått komma in, men nu måste man öppna alla portar så att alla som väntar – det är betydande resurser som finns utanför Gazas gränser – kan ge humanitärt stöd. Det får inte finnas någonting som stoppar det humanitära tillträdet när situationen är så här katastrofal. Det räcker alltså inte med det stöd som man just nu försöker få fram. Det krävs ett helt öppet humanitärt tillträde.

Samtidigt måste man skydda all humanitär personal och sjukvårdspersonal. Det ingår i den humanitära rätten att man ska respektera dem. Det finns ändå vissa lagar som måste följas i krig. En av dem är man ska skydda sjukvårdspersonal och civil personal som är där för att skydda befolkningen. Man måste återgå till det som är normala former även i en så svår situation som det förstås är på plats.

Sveriges uppfattning är att vi måste fortsätta kräva omedelbart eldupphör och humanitärt tillträde. Vi ger därför rejält med stöd. Precis som ledamoten Svenneling sa är det nödvändigt att vi förstärker våra insatser. Vi har gjort det. Vi har fördubblat det ekonomiska stödet till FN-organ som verkar på plats. De måste ju i dag kunna komma in med sina hjälpsändningar. De står och väntar på att kunna leverera det stöd som vi har betalat för.

Fru talman! Sverige är ingen liten finansiär. Vi är en av de största i världen på att ge stöd till Gaza, och vi kommer att behålla den inriktningen därför att det är precis som ledamöterna lyfter fram här. Av etiska och humanitära skäl måste vi ge stöd till människor som är utsatta, befinner sig i stor nöd och har levt i en obeskrivlig situation under lång tid.

Just situationen för barn, som ledamöterna lyfter fram här, är väsentlig. Barn som lever i krigszoner växer upp med att det är så världen ser ut. De lär sig att känna igen vad olika ljud betyder, exempelvis om de ska ta skydd och gå till en skyddad plats eller inte. Sådana kunskaper ska inte barn behöva ha med sig. Barn ska leka fritt, umgås med kompisar och vara som andra barn. Det är långtifrån situationen i Gaza. Därför är de krav som regeringen ställer helt nödvändiga. Vi har också dubblerat det humanitära stödet så att det ska bli möjligt för människorna att få sjukvård.

Det har också ställts en fråga om vilka länder som har mottagit patienter. Det är ett fåtal patienter som har kommit inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism. Sedan uppmaningen kom för drygt ett år sedan har 180 patienter tagits emot. Ganska få, med andra ord. Och det beror helt enkelt på svårigheterna. Det är riktigt svårt.

Detta att lägga mycket tid och resurser på att hjälpa patienter hit skulle riskera att vi inte gör det vi borde på plats. Nu är det enbart hjälp i närområdet, att öppna gränserna så att all humanitär hjälp kommer in, som gäller. Ingenting annat. Man måste få ett humanitärt tillträde och skydd för all sjukvårdspersonal. Det är vad som är riktigt akut.

Regeringen utesluter inte något framöver, men det är inte många länder som har tagit emot patienter just med tanke på de svårigheter som finns rent praktiskt och juridiskt. Regeringen kommer att återkomma i frågan, och framför allt utrikesministern och bistånds- och utrikeshandelsministern är väl uppdaterade och har nära kontakter med berörda för att veta att vårt stöd når fram.