Fru talman! Betänkandet kan närmast liknas vid en sammanfattning av det arbete som har bedrivits inom EU under 2024. Det är en utmanande tid för unionen, och den har med inledningen av det här året blivit ännu tuffare.

Flera av grundfundamenten för EU prövas nu, med den amerikanska administrationens tullar, med Ryssland som bedriver fullskaligt krig i vårt närområde och med det högsta antalet väpnade konflikter på 70 år.

Fru talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina våren 2022 innebär en ny verklighet. Redan innan sin fullskaliga invasion hade de tydliggjort att de inte längre står upp för den europeiska säkerhetsordningen, det vill säga varje lands rätt att självt bestämma över sin säkerhet och sina säkerhetspolitiska vägval.

Under över ett decennium har Ryssland brutit sönder den europeiska säkerhetsordningen och gång på gång visat att de är ett hot mot det demokratiska Europa. För Sveriges del kom det ryska agerandet att leda till att vi gjorde ett säkerhetspolitiskt vägval: Vi gick med i Nato.

Nu arbetar vi tillsammans med våra allierade för att öka vår säkerhet och avskräcka från att starta nya krig. Vi ser också att det europeiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet måste stärkas. Det är avgörande att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan och EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och dess förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet. Europa måste långsiktigt ta ansvar för sin egen säkerhet.

I år är det 30 år sedan Sverige gick med i EU. Då hade vi nyss lämnat kalla kriget bakom oss. Vi trodde på, och arbetade för, en fredligare verklighet. I dag, 30 år senare, är verkligheten en annan, med krig i vårt närområde, hybridoperationer och desinformationskampanjer. EU måste rustas för denna nya verklighet. Jag yrkar därför bifall till reservation 3.

Fru talman! Varje dag kämpar Ukraina för sin och för vår säkerhet, och vi måste göra allt vi kan för att stötta dem i det. EU måste stå stadigt bakom Ukraina. I ett läge där vissa sviktar får Ukraina aldrig tvivla på EU, på Europa.

Det är Ryssland som ensidigt har inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Det är Ryssland som ensidigt har startat kriget. Ukraina har all rätt att försvara sig, och en fred måste ske på Ukrainas villkor. Allt annat är oacceptabelt och hotar vår egen säkerhet. I en tid där den regelbaserade världsordningen prövas från flera håll – av starka krafter – måste Sverige och EU stå upp för den i alla lägen.

Fru talman! I fråga om Ryssland och Ukraina har EU visat vilken styrka unionen har när vi talar med en gemensam och tydlig röst. Samtidigt ser vi att det finns länder inom EU som försvårar stödet till Ukraina, länder som samtidigt tydligt inskränker sin demokrati. Ungern begränsar hbtqi-rörelsen och förbjuder Prideparaden, och nu arbetar de med ett lagförslag som riskerar att kraftigt begränsa det oberoende samhället – journalister och civilsamhället.

Vi har tydliga demokratikrav på länder som går med i EU. Vi måste fortsätta att ha lika höga krav när länderna är med i EU. Vi socialdemokrater menar att EU bör införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som har fullbordat en nedmontering av demokratin.

Det är en besvikelse för oss att ta del av uppgifter om att EU-kommissionens ordförande har uppmanat EU-kommissionärer att inte delta i Budapest Pride. Vi hoppas att vår svenska kommissionär tar tillfället i akt att stå upp för människors lika värde genom att trots allt delta i paraden.

Fru talman! EU är vår främsta utrikespolitiska arena. Det går inte att just nu tala om arbetet i EU utan att tala om Gaza. Det som sker i Gaza är en fullständig katastrof, och det sker rakt framför våra ögon. När vi redan kände förtvivlan över situationen trappades den upp ytterligare. Det mänskliga lidandet förvärras ytterligare.

Nu har den israeliska armén tvingat det enda sjukhuset i norra Gaza att stänga. Sjukhus bombas, skadas eller tvingas stänga på grund av israeliska markoffensiver. Över 52 000 människor har dödats, en siffra som bara fortsätter att stiga.

I dag är det endast 20 procent av Gazas redan begränsade landyta som inte omfattas av militära restriktioner. Där försöker Israel trycka ihop hela Gazas befolkning, utan mat, vatten eller tillgång till medicin. Svälten breder ut sig, och endast en bråkdel av den humanitära hjälpen släpps in.

Under de senaste dagarna har vi återkommande nåtts av rapporter om beskjutningar av människor på väg för att få nödhjälp. Att människor behöver riskera sina liv för att få mat är helt oacceptabelt. Under de senaste veckorna har EU äntligen höjt rösten mot Israel. I ett år har vi drivit frågan om att frysa handelsavtalet med Israel, och i slutet av maj beslutade EU till slut att se över avtalet. Det är ett steg i rätt riktning, men det krävs mer. Det finns ingen tid att förlora – vi måste frysa avtalet nu. Vi måste öka pressen på den israeliska regeringen att upphöra med den brutala krigföringen. All kraft måste sättas in för att förhindra ett folkmord.

Som jag inledde med att säga står EU inför en lång rad utmaningar. Utrikespolitiken är en sådan. Handelspolitiken är en annan. Därutöver har vi klimatkrisen, en ödesfråga som handlar om hela planeten. Bara de temperaturökningar och klimatförändringar vi ser nu orsakar stora utmaningar för alla världens länder, och EU-länderna är inget undantag.

Det krävs ett EU som tar på sig ledartröjan, ett EU som binder ihop utsläppsminskning, miljöskydd och stärkt biologisk mångfald med ekonomisk utveckling, rättvis omställning och fler jobb. När stormakter lämnar Parisavtalet måste EU ta ett större ansvar för att upprätthålla det, hitta nya partner och få fler länder och regioner att driva en ambitiös klimatpolitik.

Fru talman! Det är en tid som ställer stora krav på EU. Precis som alla organisationer blir EU vad medlemsstaterna gör det till. Rösten blir så stark som dess politiska ledare väljer att det ska bli. EU behöver stärka och höja den rösten. Sverige måste börja visa framfötterna och vara den som är drivande, inte bara följa med strömmen. Det är en tid för modigt ledarskap.

(Applåder)