Fru talman! I dag debatterar vi det nordiska samarbetet. Det är ett samarbete som inte bara är funktionellt och framgångsrikt utan också mycket identitetsskapande och kulturbärande.

Jag vill börja med att säga tillykke med dagen till våra grannar där nere i Danmark, eftersom det är Danmarks grundlagsdag i dag. Jag vill också yrka bifall till reservation 6.

Jag vill gå vidare med att berömma de kloka kollegorna i utrikesutskottet, som har beslutat att ställa sig bakom förslaget om en nordisk försvars- och säkerhetskommission. I Nordiska rådet har vi medlemmar från åtta parlament. Vi har i full enighet beslutat att ställa oss bakom detta. Vi har också föreslagit det för våra regeringar.

Vi vill att den försvars- och säkerhetspolitiska kommissionen ska bestå av parlamentariker från de åtta parlamenten, och uppgiften för kommissionen är att framställa en rapport med politiska prioriteringar på försvars- och säkerhetsområdet som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet. Givetvis ska samordning ske med de olika regeringarna, men den viktigaste ambitionen är förankringen i parlamenten. Tänk vilket verktyg för snabba beslut Nordens regeringar skulle få om de åtta nordiska parlamenten hade en gemensam överblick över både hotbilder och vad som behöver göras! Det vore också en skarp signal till Ryssland och andra antagonister.

Kommissionen skulle exempelvis kunna göra en säkerhetspolitisk analys av området runt Arktis. Maria Stockhaus talade också om säkerhetsarbetet där.

Detta förstärkta samarbete skulle som sagt vara vasst även för regeringarna.

Jag skickar denna signal till Nordenministern nu, så kanske jag avstår från att ta replik. Ett sådant här samarbete vore bra för såväl Sverige och Norden som Sveriges regering.

Låt mig än en gång berömma utrikesutskottet, och jag yrkar bifall till utskottets förslag att tillkännage för regeringen att den ska verka för att det tillsätts en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission.

Fru talman! I år innehar Sverige presidentskapet i Nordiska rådet. Det är ett ansvar men också en möjlighet.

Jag vill särskilt ta upp en fråga som ibland hamnar i skymundan i den allmänna debatten men aldrig i Nordiska rådet: gränshinder. Trots att vi kallar Norden världens mest integrerade region stöter många dagligen på gränshinder. Det gäller alla som arbetar, driver företag, studerar eller turistar i gränsregionerna. Ändå finns fortfarande inget transportministerråd. Ett enigt Nordiska rådet säger att ett sådant behövs för att samordna logistiken, trafiken och infrastrukturen. Men den svenska regeringen förvägrar oss detta.

Det finns exempelvis ingen enhetlig lösning för gränsöverskridande kollektivtrafikbiljetter. Det är lite märkligt och sorgligt att man kan resa över hela Europa med ett interrailkort men knappt kan åka mellan Malmö och Köpenhamn inom ett och samma biljettsystem. Ska vi uppnå den vision som Sveriges statsminister har slagit fast och ställt sig bakom om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region behöver vi lösa denna fråga, så detta skickar jag också vidare.

Fru talman! Norden är en förebild i världen. Vi har en gemensam historia och ett starkt kulturarv, och våra värderingar bygger på demokrati, jämställdhet och solidaritet. Våra samhällen bygger på att ingen ska lämnas utanför, vare sig människor eller länder. Vi är några av världens rikaste länder, inte bara ekonomiskt utan också socialt, och globalt är jämställdheten i Norden unik. Allt detta har byggt Norden starkt och rikt. Globalt har Norden också den största andelen kvinnor som arbetar, och det ska vi vara stolta över. Men dessa värderingar och traditioner är inte självklara, utan vi måste fortsätta att kämpa för dem.

Givetvis vill vi att Norden fortsätter att vara en progressiv kraft både internt och internationellt, och även om vi just nu har stort fokus på försvar och säkerhet får utbildning, klimat, arbetsmarknad och kultur inte glömmas bort.

Fru talman! Det nordiska samarbetet har tjänat Sverige väl. Det har byggt broar mellan hav och fjäll och mellan språk och kulturer. I tider av krig, kris och klimathot behövs detta samarbete mer än någonsin. Låt oss därför inte bara prata om att vi värnar samarbetet, utan låt oss vidareutveckla det genom att fördjupa försvarssamarbetet och riva fler gränshinder. Jag vet att vi med de lärdomar vi har dragit av pandemi och kris kan stärka det nordiska samarbetet och förverkliga statsministrarnas vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region.

Som ett led i visionsarbetet görs nu många satsningar på ett grönare Norden och en ansvarsfull klimatpolitik. Det är bra och viktigt. Ett exempel är det nordiska miljömärket Svanen som fortsätter att utveckla kriterier för bra klimatval. Nordens arbetsmarknad och ekonomiska utveckling är beroende av att vi tar på oss ledartröjan i dessa frågor.

Ulf Kristerssons regering har sagt att visionen ligger fast. Det tycker vi är bra, och det är vi stolta över. Men då måste den svenska regeringen också ta ansvar för att förverkliga visionen. Det gäller såväl grön omställning som rivning av fler gränshinder. Här återkommer jag till frågan om ett transportministerråd, men jag tror att det har framgått vad Nordiska rådet tycker.

Som ordförande i den svenska delegationen vill jag tacka ledamöterna i delegationen. Vi hittar alltid bra lösningar och är pragmatiska och når konsensus när det behövs, vilket jag verkligen uppskattar. Vi har en god ton, och engagemanget är oerhört stort. Jag tror inte att någon annan nordisk delegation kan mäta sig med den svenska delegationen när det gäller aktivitet och engagemang. Jag är glad att jag får företräda delegationen.

Jag tackar också ansvarigt statsråd Jessica Rosencrantz för hennes engagemang i de nordiska frågorna.

(Applåder)