Herr talman! Den cirkulära ekonomin är en viktig prioritering för oss socialdemokrater. Den miljömässiga fördelen med att övergå från en linjär till en cirkulär modell är helt uppenbar, men det finns även stora samhällsekonomiska fördelar och vinster att göra.

Sverige och världen står inför stora miljö- och klimatutmaningar. En nyckel för att möta dessa är att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi där resurserna används mer effektivt och hållbart. Detta ligger också i mitt partis grundvärderingar om rättvisa, solidaritet och hållbarhet.

Vi har många förslag i detta betänkande. De handlar om allt från översyn av EU:s kemikalielagstiftning och vikten av att utveckla en hållbar design på produkter till hur vi får en cirkulär hantering av textilier, förpackningar, metaller och mineraler. Men för att hålla mig till praxis yrkar jag bifall till reservation 7 om företagens förutsättningar för att ställa om till en cirkulär ekonomi.

Herr talman! Ökad konsumtion har inneburit att människan nu använder resurser som motsvarar flera jordklot. Man brukar säga att vi lever som om vi hade 1,7 planeter. I synnerhet ligger rika länder som Sverige högt upp på listan över de länder som förbrukar mycket mer än vad jorden tål. Samtidigt behöver många miljarder människor på det här jordklotet öka sin välfärd. Det innebär att ännu fler resurser kommer att behövas.

Allt det jag nu nämnde är utmaningar och problem. Faktum är dock att klimatsmarta lösningar och en cirkulär ekonomi innebär möjligheter. Vi måste hushålla med våra naturresurser. Vi måste återvinna, återanvända, designa bättre och sluta kedjan så avfall blir till resurser. När vi tänker om och kommer på nya sätt att tillverka, konsumera och återvinna öppnar sig också möjligheter för innovation, för jobb och förstås för hälsa och miljö.

Herr talman! En cirkulär ekonomi innebär att produkter designas för att hålla längre och för att kunna repareras, återanvändas och återvinnas. Detta skapar nya jobb, främjar innovation och stärker konkurrenskraften.

Förebyggande av avfall är en jätteviktig utgångspunkt. Vi måste ta ansvar inom hela livscykeln. Det gäller särskilt inom områden som elektronik, textilier, byggprodukter och förpackningar. Där behöver vi göra väldigt mycket.

Vi ska också tänka på att det i tider av säkerhetspolitisk oro – och med beredskapsdiskussionen – är en investering i ökad beredskap att bli mer resurssmart för såväl energi som materielförsörjning. Vi socialdemokrater har därför många förslag för att förbättra det här området och för att värna klimat, miljö och hälsa.

Några av våra förslag i betänkandet är att införa utökat producentansvar för att minska avfall och främja återanvändning samt återvinning, att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor genom att alla producenter betalar för sitt avfall och att utveckla styrmedel – bland annat en översyn av avfallsskatten och de ekonomiska incitament som finns för återvunnet material. Vi vill också stärka regelverket för att öka livslängden på produkter, vi vill främja investeringar i återvinningsanläggningar och vi vill gynna cirkulära affärsmodeller.

Vi socialdemokrater vill också använda offentlig upphandling bättre, eftersom vi vet att det är en väldigt stor del av ekonomin och kan hjälpa till i den här omställningen. Vi vill satsa på utbildning, forskning och samverkan för att öka kunskap och påskynda utvecklingen av cirkulära lösningar.

Herr talman! En hållbar cirkulär ekonomi måste också inkludera en bättre kemikalielagstiftning. Flera kollegor från olika partier har tagit upp detta i kammaren i dag. Det är positivt. Kemikalier är i dag en jätteutmaning om vi ska klara av att få till cirkulära flöden. Vi kan inte och vill inte mixa vissa kemikalier, då de blir ännu farligare i denna cocktail av kemikalier.

Vi vet också att man inom flera industriella processer i dag använder fler kemikalier och farligare sådana. Vi kan ta textilier som ett exempel. Det är väldigt avgörande att vi inte får in kemikalier som försvårar möjligheten att återvinna.

Många av de här evighetskemikalierna, som PFAS, utgör ett jättehinder när vi nu ska ställa om till en cirkulär ekonomi. Vi vet att dessa hamnar i miljön, och det bara ackumuleras. Som det har sett ut hittills har det handlat om textilier, fluorgaser och medicinsk-teknisk utrustning som upptäcks i allt fler naturområden i Sverige, men också i hela världen.

Inom EU har man sett att det är ett jätteproblem att dessa finns och att de skadar miljö och hälsa. Allt fler forskarstudier visar nu att PFAS finns i allas våra kroppar. Det finns i mänskliga kroppar överallt på hela jorden. Kemikalierna är farliga för vår hälsa. Man visar också att de är djupt skadliga. I Sverige räcker det med att prata om den oro som finns i områden där det är föroreningar, exempelvis Kallinge, där människor har drabbats så oerhört hårt.

Vi måste göra mer för att få stopp på PFAS. Det behöver faktiskt bli ett totalt stopp. Det är många som säger att vi behöver behålla det i industriella processer. Ja, men vi får prata om övergångsregler där vi infasar nya och säkra ämnen, för det här är livsfarligt. Vi vill inte göra människor sjuka genom att ge läkemedel som ska hindra andra sjukdomar. PFAS är livsfarligt. Det är dags att vi inser det. PFAS är också ett jättehinder för den cirkulära ekonomin så länge det finns i vår miljö.

Herr talman! För att skapa en giftfri och cirkulär ekonomi måste en rad hinder på vägen undanröjas. Det måste bli lättare för både företag och människa att göra rätt. I dag har vi många system och lagar som inte skapar möjligheter till cirkulära flöden. Det måste ske i fler led – från design och materialanvändning till återbruk och återvinning.

Vi vet i dag att jungfruligt material många gånger är billigare för företagen att använda. De som försöker göra rätt störs alltså ut i konkurrensen. Svenska företag ligger ändå i framkant när det gäller att skapa cirkulära produkter och tjänster. Man jobbar outtröttligt för detta, eftersom man vet att det är viktigt. Politiken måste dock hjälpa till med styrmedlen – det är helt klart.

Circular Sweden är ett företagsforum för cirkulär ekonomi. De har i sin rapport i år lagt fram sju politiska rekommendationer, som bland annat handlar om att införa krav på design för lång livslängd och återvinning, att införa fler krav på andelen återvunnet material i produkter och att stärka de ekonomiska incitamenten för ökad cirkularitet. Det är några exempel på deras förslag.

När det kommer till politikens ansvar lade den socialdemokratiska regeringen fram flera förslag när vi styrde i Sverige, bland annat om förbättrad upphandlingslagstiftning. Vi såg att man också genom Industriklivet kunde hjälpa dem som ville satsa på cirkularitet.

Industriklivet var en stor satsning från den förra regeringens sida. Det handlade om att få en bättre utveckling för fossilfritt stål, teknik för negativa utsläpp och också framställning av grön vätgas. Utöver att främja klimatomställningen i industrin bidrar detta också till att stärka svensk export och konkurrenskraft. Industrin står i dag för en dryg tredjedel av utsläppen i Sverige, så det är ingen liten sak att jobba med den gröna omställningen.

Låt mig avsluta med att säga att under de senaste åren har arbetet med klimatet stannat upp med den regering vi har. Den gröna omställningen har man bromsat. Nu ser vi resultaten av det: fler konkurser, en svagare ekonomisk politik och även fler i arbetslöshet. Det är ett jätteproblem. Den sociala hållbarheten hänger ihop med den gröna omställningen.

Herr talman! Sverige behöver en ny riktning. En klimatsmart cirkulär ekonomi är en smart politik för den nya riktning som Sverige behöver ta.

(Applåder)