Herr talman! Även om vi just nu har en debatt i kammaren handlar betänkandet om en cirkulär giftfri ekonomi om ett område som vi till stor del är väldigt eniga i. Vi tycker alla att det är viktigt med en cirkulär och giftfri ekonomi. Det är en bärande del i förvaltarskapstanken, och väldigt mycket handlar om sunt förnuft.

Det finns självfallet reservationer, och det har redan yrkats bifall till vissa. Det är en del av politiken. Men här handlar det som sagt mer om hur vi hanterar ärenden och propositioner snarare än att vi är emot det som tas upp i reservationerna. Det handlar om hur vi handhar det hela – det är därför förslaget är att reservationerna ska avslås. Samma sak gäller när jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Statsministern har sagt att näringslivet är den nya miljörörelsen. Det har citerats många gånger. Det är oerhört viktigt för våra företag att det de producerar verkligen är gångbart och säljbart på marknaden.

Hållbar design och design som möjliggör återvinning och återanvändning i någon form är helt avgörande. Den nya ekodesignförordningen, som antogs i juni 2024, omfattar i jämförelse med direktivet både fler produkter och fler hållbarhetsaspekter. Förordningen utgör en ram för att fastställa ekodesignkrav som produkter måste uppfylla för att få släppas ut på marknaden eller tas i bruk. Syftet är att förbättra produkternas miljömässiga hållbarhet för att göra hållbara produkter till norm och minska produkters totala koldioxid- och miljöavtryck under deras livscykel.

Genom förordningen inrättas även ett digitalt produktpass. Vidare skapas en ram för att förhindra att osålda konsumentprodukter förstörs. Förordningen tillämpas på alla fysiska varor som släpps ut på den inre marknaden, med vissa undantag där det av olika skäl inte fungerar.

Vi är många här kammaren som i många delar ofta kritiserar EU och EU:s klåfingrighet. Men i detta fall har EU gjort ett mycket bra arbete för att vi ska få återvinning och återanvändning som norm. Ekodesigndirektivet är jättebra.

Något som däremot inte är lika bra, herr talman, men som är väldigt i ropet är all importhandel av fast fashion.

Regeringen verkar inom EU för att ta bort tullfriheten för försändelser av ringa värde. Tidigare i våras anordnade regeringen även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från myndigheter, näringsliv och civilsamhälle för att diskutera konsumentskydd och konkurrens mot bakgrund av problemen med ehandelsplattformar utanför EU.

Regeringen har nu inlett ett brett arbete med representanter från de berörda departementen för att täcka in frågor som konkurrenskraft, hållbarhet och konsumentskydd. Syftet är att intensifiera samarbetet och definiera vilka åtgärder som behöver vidtas på kort sikt för att förhindra att farliga produkter från plattformar som Temu och Shein importeras till Sverige.

Köp från kinesiska e-handelsplattformar kan uppfattas som ett riktigt klipp, i alla fall om man ser till priset. Men det betalas i form av att företag som följer svenska och europeiska lagar och regler riskerar att slås ut på grund av osund konkurrens och av att farliga produkter når den inre marknaden. Det är dags att stoppa importen av farliga varor och stärka konkurrensen och hållbarheten och skydda svenska konsumenter.

Dessutom orsakar fast fashion enorma klimatavtryck. Produkterna transporteras ofta långa sträckor, vilket innebär stora koldioxidutsläpp. Vi har i medierna sett vilka absurda vägar ett returnerat paket från något av dessa företag kan ta. Returer har exempelvis visat sig skickas från Sverige för att brännas i Atacamaöknen i Chile.

Textilier och återvinning är en annan fråga på delvis samma gata, vilket även Emma Nohrén tog upp i sitt anförande. Efter att vi fått nya regelverk sedan den 1 januari i år har det blivit olagligt att slänga tyg och gamla kläder i de vanliga hushållssoporna. I stället ska textilavfallet lämnas på någon av landets återvinningscentraler.

Problemen kring insamling och återvinning har tydligt gått fram till regeringen, och vid ett möte i utskottet med klimat- och miljöministern var hon tydlig med att vi inte kan sitta på händerna och invänta ett EU-gemensamt regelverk för hur bland annat producentansvaret ska hanteras. Här måste vi ta på oss ledartröjan och gå före. Jag ser fram emot resultatet av det.

Det är inte civilsamhällesorganisationerna som i sitt arbete med att hjälpa andra ska behöva ta smällen och hantera uppgifter som inte åligger dem. Det har vi tyvärr sett hända efter lagändringen. Deras fokus, herr talman, ska till hundra procent vara på att hjälpa andra som behöver hjälpen. Ministern är mycket tydlig med att vi måste få igång en svensk sorteringsindustri.

Vid morgonnyheterna i dag noterade jag för övrigt hur man i mitt eget vackra Värmland har börjat hantera gamla kläder och tyger så att de kan användas som isolering i väggar. De återanvänds alltså inte som kläder men väl som isolering. Det har visat sig att detta har lägre klimatavtryck än den isolering man vanligtvis använder sig av i dag.

Ett ämne som jag i alla år tagit upp härifrån talarstolen när vi har diskuterat cirkulär ekonomi är matsvinn. Det är något som gör mig irriterad och frustrerad. Det är märkligt hur vi totalt har tappat den kunskap som våra föräldrar hade. Jag brukar alltid säga att det inte är farligt att lukta och smaka på mjölken. Du känner om den är för gammal.

Jag var tvungen att göra ett experiment i fjol. Jag bor ju i Stockholm några dagar varje vecka och är sedan hemma några dagar. Därför blir det lite si och så med vad man har för pålägg i kylskåpet.

Jag provade med en sorts leverpastej. Det står att den är hållbar upp till fem dagar efter öppnandet. När jag kom hit den tredje veckan hade den fortfarande inte fått ludd på sig. Den luktade inte konstigt, och den smakade inte konstigt. Detta var möjligtvis att dra det lite långt, men vi måste få en annan attityd till mat, herr talman.

Eftersom jag bor där jag bor händer det ofta att jag flyger via Norge för att ta mig hem. Jag stannar då och köper mjölk på hemvägen, eftersom min lokala lanthandel stänger tidigare på dagen. Mjölken som kommer ut i butikerna i Norge har betydligt längre hållbarhet än mjölken som kommer ut i butik i Sverige. Den är mjölkad och hanterad på samma dag, men mjölken i Norge håller en vecka längre. Varför är det så? Jo, det är olika EU-regler.

Vi ser precis detsamma med ägg, herr talman. Det ser olika ut i EU, men vi har ändå one size fits all vad gäller ägg. Därmed har vi datumstämpling även på det. Vi kan ju se på naturen. Där är det inga ägg som ligger i kylskåp, till exempel. De håller ändå. Vi måste få en attitydförändring där.

Det är oerhört viktigt att vi får bukt med matsvinnet. Det är också något som tas upp i livsmedelsstrategin. På flera ställen i livsmedelsstrategin pekar man tydligt på hur vi både måste sluta kasta mat och underlätta för det man där kallar för livsmedelsdonation.

Eftersom jag redan håller på att överskrida min talartid, herr talman, ska jag försöka att gå in för landning. Det är inte bara i livsmedelsstrategin man flera gånger pekar på det här med matsvinn, utan man har även i regeringsbeslut gått vidare. Livsmedelsverket har fått tydliga uppdrag vad gäller detta med matsvinn.

Jag hade också tänkt prata lite grann om cirkularitet inom byggsektorn och andra delar kring både second hand, plast och kemikalier. Men min talartid är ute, och jag får därmed tacka för mig. Jag yrkar som sagt bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär och giftfri ekonomi

(Applåder)